BD-moody
He's a lemon in my eye
...
You and I
Have a hard thing to describe
You have so much to live for
While I'm just dying to stay alive
Skitbra och grejer, men alltså...
Att Ricky Martin är homosexuell dock, inte att han hyllas för det.
Livin' la vida loca är ju inte jättestraight. Good for him though. Han blir ju plötsligt en sån där som alla kvinnor (framför allt medelålders) vill ha lite extra eftersom de inte kan få honom. All the best men are gay, or so they say.
När jag var liten, kanske yngre... vem vet?
När jag var liten...
... kollade jag alltid i alla parkeringsautomater i fall någon hade glömt lite mynt där...
... brukade jag och mina kompisar sno pengar från mina syskons spargrisar (förlåt!) och springa till pelles och köpa tuggummin.
... snodde jag några gånger plastmynt från skolan, skrapade dem i marken och använde dem sedan till automater (för att få typ slime-händer, ringar m.m.)
... var den lyckligaste dagen på året (förutom julafton) dagen då man för mamma fick använda sina nyinköpta "vårskor" (som ofta var glittriga)
... köpte jag alltid alla hjärtans dag-presenter till hela familjen. Fula gosedjur till mina syskon och godis till mina föräldrar. Allt för min månadspeng på typ 200 pix.
... trodde jag att min farmor och farfar hette mummi och vaari (det betyder farmor och farfar på finska) och reflekterade aldrig över varför jag kallade dem för deras "riktiga namn"...
... samlade jag på allting. Jag och Anna Hall hade "klubbar" för allting, och sparade allt från kapsyler, gummisnoddar och pennvässare i små påsar.
... var jag kär i McGyver
... var jag som lyckligast vid de ovanliga tillfällen då min syster och hennes kompisar kom in på dagisgården och körde twist med mig och mina kompisar.
... hade jag alltid sjukt coola poser på foton. Typ då jag alltid posade med ett pekfinger upp, då jag på riktigt trodde att det var något i stil med att göra v-tecknet.
Tyckte om Michael Jackson, det gjorde jag också... Och dansade Thriller-dansen helt sjukt bra! haha.
Det känns rätt så fint nu
Bara en värmlännings första intryck av Stureplan är så... jag vet inte. Det är ju så grymt olikt, det är ju en gris i lackskor och alla andra allegoriska begrepp som kan tyckas användas för något som inte alls passar in. Det är också en del sköna (och nyttiga!) fördomar. Likväl de fördomar som överklassen har gentemot arbetarklassen, men även tvärt om.
Det är också en story om en grymt tragisk figur som blir systematiskt nedtryckt av hans vuxna "vänner". En man vars storhetsdagar (om de någonsin ens funnits) är över, och piller endast förtärs i alkoholens sällskap ("annars ger de ju ingen effekt").
Skådespelarna är, faktiskt, sjukt bra. Tuva Novotny kan ju vara Sveriges bästa skådespelerska, hon är helt underbar. Björn Starrin har en värmländsk charm över sig och skulle kunna spela ett äppleträd men fortfarande ha mer karaktär än väldigt många andra. Kjell Bergqvist spelar en fantastisk roll.
Och om du fortfarande inte tror på mitt omdöme och med ens dömer ut denna svenska pärla (ja, så skulle man nog kunna säga...) så kan det ju ändå vara värt att se den bara för att följa förvandligen från en fotonörd som bor hemma, har skinnbyxor, piercingar och långt, svart, stripigt hår (och glöm inte tatueringen på ryggen som säger "Wärmland") till en innerstadskis med gubbkeps, smala (senapsgula) slipsar och chinos. Jag lovar dig att det är underhållande.
Sagan om en svensk popidealist
Håkan Hellström må vara en kopierare av rang. Att de fina och till synes originella citat som präglar hans perfekta poplåtar ofta är stulna från annat är lite tragiskt. Det är något som liksom förstörs. Det är ju den genuinitet som Håkan byggt upp som gjorde honom så speciell. Sedan kom man på att det egentligen inte var Håkans ord man dyrkade, utan Tom Petty's ("Åh Gud det gör så ont att något så nära kan vara så långt bort" "God it's so painful that something that is so close is still so far out of reach"), Bob Dylan's ("Uppsnärjd i det blå" "Tangled up in blue") och Elivs Presley's ("Bara dårar rusar in" "Only fools rush in"), bland annat.
Men sedan... sedan så inser jag att jag skiter fullständigt i det. Kanske är det till och med så att Håkan förtjänar lite extra credd för dessa samplingar? Sättet han använder dem på, sättet han får dem att verka som hans egna, är något som få andra covers och samplingar lyckas med.
Och sedan, vänner, är han ju Håkan Hellström. Grunden till Håkanismen. Mannen, myten, legenden. Hatten, hängslena, sjömanskostymen och den breda göteborgskan. Den delvis falska stämman. Håkan Hellström är pop, han är glädje. Kärlek, lycka, dans, dans, dans.
Han är en miserabel gestalt intrasslad i det finaste sidentyg.
Hur kan man inte älska en sådan man?
Dig skall jag älska livet ut, dig har jag kär
Det allra finaste som mr. Hellström någonsin gjort - Brännö Serenad. Ett brustet hjärtas tröst.
I've been waiting for this so long
Ja, jag vet att vi båda var för unga då vi hade vår... grej. Och jag vet att det inte är dig jag tänker på när min telefon ringer. Och jag vet att det vi hade inte skulle kallas kärlek av "de som vet". Jag vet det så väl, men jag vet också att du och jag var som det var och som det alltid hade vart. Där någonstans tar mina förklaringar slut, och någonting annat tar över, men ändå...
Ja, jag vet att vi blev så behärskade när vi var med våra vänner. Och jag vet hur det sist var och hur jävla illa det slutade... Och vi var båda för unga för att ha vetat vad riktig kärlek är. Och våran kommunikation kanske inte alltid var perfekt... Men ändå. But still.
---
Today, this is all I've got to say;
Tydligen är jag en ko
Hehhehehehhehhehehehhehehhehehe.... hehe. heh. Fniss.
Festis!
Något som också är roligt är att posa med en festis. Det är barnsligt roligt. Kolla bara!
Vart är du född?
Detta gör jag för att balansera min karmabank. Helt ärligt så kan jag hata hur mycket som helst och vara nitisk och kritisk och pessimistisk, men jag bryr mig faktiskt, believe that. Vart är du född? Kolla själv på adressen ovan. Här är jag:
Jag är född i Filippinerna. Ett land som präglas av barnaäktenskap, fattigdom, tillåten barnaga, utbredd sexuell handel med barn samt en hög risk för naturkatastrofer. "Hjälp Stina", I bet'ya.
Du är de långa milen mot berlin
Vi kommer aldrig räkna dagar, vi kommer aldrig fira dem. Vi kommer alltid vara vilse, vi kommer aldrig hitta hem. Vi kommer lura här i skuggan, se på allt ni gör. Vi är raka i ryggen, vi är ångesten i korsförhör. Du kan peta på vår stolthet, du kan knuffa oss ur balans, ni kan spotta oss i ansiktet, skrika ut er aggression.
Det är vi som är livet, det är våran ammunition.
Påsk är ångest. Vår är ångest. Maj är ångest.
Jag har ångest för att det är påsk nästa vecka. Jag tycker verkligen inte om påsken (förutom påskägg, påsklov, påskpresenter och typ köttbullarna på påskbordet). Det var roligare förr i tiden (åh, "förr i tiden", jeez I'm old...) då man satte lappar på varandras ryggar på dymmelonsdagen och gick påskkärringar på skärtorsdagen. Nu går jag i skolan på skärtorsdagen. VEM planerade så dåligt?
I alla fall. Jag får allmän ångest av vår för att folk i allmänhet blir så jävla glada. Where's the fun? Kul med abnormt stora vattenpölar? Kul med grön/brun/gråa "gräsmattor"? Kul med irriterande jävla fåglar som väcker en klockan sex på morgonen? Kul med en irriterande (eventuell) sol som lyser in och även den väcker en? Kul med fula jävla blommor som bara lockar till sig äckliga kryp som sprider sjukdomar och självmordskänslor? Kul med fula jäkla pastellfärger i affärerna som får en att se ut som någon jävla avdankad flashdansare som bott i en kartong i tio sekel? Kul med små barn som springer runt och leker och blir ihjälkörda av spårvagnar?
Kul att fylla år. Har aldrig förstått varför man ska fira att man är ett år närmre döden. Typ "grattis, snart är du DÖD!"
Till alla vårälskare som vaknar ur era vinterdvalor - ni är så jäkla mainstream. Smaka på den.
Saker som skrämmer mig typ sjuttioelfte gången:
Idag är jag rädd för musik. Yes. Harmless music. Musik helar och förenar, det har jag ju sagt själv! Vad i hela världen är det som är så läskigt med det?
Ni känner (förhoppningsvis...) till Charles Manson och hans Familjen. Ni kanske till och med vet om att allt han och hans galna sekt gjorde var inspirerat av The Beatles. Ni vet, raskrig (Hitler var säkerligen inspirerad av Manson) = Helter Skelter. Helter Skelter = en låt av The Beatles. Mansons hus i L.A. = Yellow Submarine. You do the math. Familjens "bibel" var Beatles "The White Album".
Vi kan dra tusen referenser mellan Familjen och The Beatles (JA jag kan detta utan Wikipedias hjälp. JA det är för att jag är en tönt som intresserar mig utav hemska saker.) När polisen hittade Sharon Tate i Roman Polaskis hus fanns det flera budskap skrivna i blod (b.la Helter Skelter, som dock var felstavat till "healter skelter" och "rise". "rise" kan tolkas som taget från "blackbird" där de sjunger "arise". De hade också skrivit "death to pigs" som antagligen kommer från beatles låt "piggies".)
Manson och Familjen var helt säkra på att The Beatles medvetet producerat "the white album" för att uppmana folk om detta stundande raskrig. Det läskiga är att man, om man vill, kan hitta hur många "bevis" till det som helsy. Sedan behöver det självklart inte betyda att Beatles menade någonting alls med detta. Manson var ju trots allt ingen frisk människa (född av en 16-årig prostituerad, bara en sådan sak...).
Det var det ena. Den andra är faktiskt Kent. Lilla söta E-tuna-Kent.
Christine Schürrer (Max och Sagas tyska mördare) har själv sagt att hon fick inspiration till mordet när hon lyssnade på Kents "Ingenting" ("De jävlarna tog min älskling där, från krönet av kullen kan jag se min förlorade värld" [...] "Jag ska göra någonting, jag ska slå er med häpnad, gå över en gräns, jag ska skjuta mig ut. Jag älskar dig så, som att vara beväpnad, och under belägring kan jag skjuta dig ut")
Och när jag lyssnar på "Röd" blir jag typ kall när jag lyssnar på "Töntarna" (Häng dem högt, häng dem långsamt, men häng dem högt, jag kräver hämnd") och "Idioter". ("Var var du när de dömde mig? Var var du när jag tog mitt straff? Du som alltid har försvarat idioter")
Detta är egna "reflektioner"... men ändå. Sedan att "Ingenting" och "Töntarna" är de mest spelade Kent-låtarna på Spotify gör inte saken bättre. I'm scared.
Inte för att jag tror att Kent skulle vara i maskopi med en tysk barnamördare, men ändå. Kanske ser jag som sadist det jag vill se. Man skapar ju sin egen spänning här i livet, det är ett som är säkert...
Häng mig högt, häng mig långsamt
Tror att det säger rätt mycket om hur jag är idag.
Hehe.
Kent c'est magnifique
Min historia med Kent har vart allt annat än simpel. Jag har haft mina typiska perioder då jag fullkomligt hatat dem. Inte för att de är dåliga, för hey, det ÄR de ju faktiskt inte... Men för att de är så enormt kommersiella. Precis som allt annat shit i dag. Jag har haft lite problem med att folk som i normala fall lyssnar på typ Lady Gaga skriver facebookstatusar med Kent-citat. I min värld är det två världar som inte ska korsas eller över huvud taget interakta med varandra. Men det är min värld det. Jag har förstått att i Lady Gaga-och-all-annan-SKITmusiks-världen är detta helt naturligt.
I alla fall.
När man är då och där på en Kentkonsert (plus i kanten för rim!) skiter man i sånt. As simple as that. Då är Jocke Berg guden och ackorden han spelar himmelska. Och... hur kan någon del i något så bra vara dåligt? Just där och då är alla mina bästa vänner, just då kan jag acceptera vad som helst. Ain't that wonderful? Det är vad bra musik gör, den förenar.
Gårdagens konsert i korta drag, då.
Väldigt bra var LSD, någon? Som är en underbar livelåt. Självklart också Mannen i den vita hatten (16 år senare), Töntarna och den (nästan eurodisco-insperarade) coola versionen av Vy från ett luftslott. Och så en av mina favoritlåtar av Kent - Vinter noll2.
Sämre var OWC. Tråkig låt. FF är en väldigt dålig låt, live som på cd. Romeo återvänder ensam är också ett trist inslag. Och jag gillar inte de överdådiga versionerna av Dom andra som de envisas med att köra.
Kul var På drift. Ni vet, låten i Friends-reklamen. De körde den som första extranummer, vilket var kul och nytt.
Synd var att de inte spelade Vals för satan (din vän pessimisten). Jag är inte direkt förvånad, men ändå... Det hade vart så bra!
Creepy var Kents ÅH SÅ KONSTIGA bakgrundsbilder. De skrämmer för det mesta skiten ur mig. Alltid.
God bless Kent, after all. Mitt indiehjärta slår och slår och slår.
Ur en chokladreklam:
Jag visste att det skulle slå igenom en dag. Åh. Hela jag blir helt lycklig.
Så lycklig att jag köpte en zebrarandig tröja och Agnes Grey.
Snacka om lycka.
Mais maintenant, je vais étudiant francais. Au revoir.
Typ.
Scary shit
- Dinosaurier. Sedan jag var en liten blond flicka har jag alltid haft en innerlig känsla som säger att jag är allergisk mot dinosaurier. Och då menar jag inte "åh-små-utslag-på-magen" eller "lite-kli-i-ögonen"-allergisk, utan riktigt jävla "känner-jag-doften-av-en-jordnöt-så-dör-jag"-allergisk. Fast med dinosaurier. I alla fall, de skrämmer skiten ur mig.
- Vatten. Hav, sjöar och vattenpölar. Men framför allt det som finns däri. Fiskar. Sjögräs. Jättebläckfiskar. Hammarhajar. Plankton. Ja, till och med Nemo skrämmer skiten ur mig. Behöver jag förklara vilken otrolig badkruka jag är? Förra sommaren badade jag en enda gång...
- Människor över lag. Dinosaurier och bläckfiskar i all ära, men det absolut läskigaste som finns är ju faktiskt... vi. Jag, du, din faster och hennes barndomsvän. Bara det att vi aldrig kan lita på någon... att vi är kapabla till så otroligt mycket hat. Att vi, om vi vill, kan spränga hela städer med typ atombomber. Hur vi ibland går all crazy och därmed också är oförutsägbara. Att vi har makt.
Och att vi ska stå så mycket högre än allt annat. När det enda vi lyckas med är att riva ner de luftslott vi bygger.
Hur kan man inte bli rädd?
Twist and Shout
Alice in Wonderland var, såklart, helt underbar. Och med 3D-brillor...wow! Scary shit! Herrejesus vad kul det måste ha sett ut när hela biosalongen (förutom Cornelia, haha ;) satt och viftade med armarna framför sig, haha!
Annars har jag blivit helt uppslukad i det jag älskar mest - att analysera musik. Varför läser vi inte musikhisotira i skolan? Varför anses krig och elände vara viktigare än blues och soul? Och vilken idiot har satt upp regler för vad som räknas som "allmänbildning"?
Det hör väl lika väl till allmänbildningen att kunna rockens historia som att kunna Hitlers nazi-politik? John Lennon, Elvis Presley och Jim Morrisson bör väl vara lika viktiga att känna till som Herman Göring, Martin Luther eller Gandhi? Where's the main difference?
Oj så många frågor, men så få svar. Jag får väl ta att smsa Björklund. Han om någon borde väl veta?
Nej, "allmänbildning" i de former som skolan lär oss suger bara. "Det enda vi kan lära oss av historien är att den upprepar sig". Blondie har ju lite rätt i det hon säger. Skolan vill ju verkligen stöpa oss alla till samma gamla kontorsnisse med betonggrå, pressade kostymer från Dressmann (alt. H&M). Ser vi någon tapper själ som försöker sig på en blommig scarf får denne ett streck i betyget. För så ska man ju inte uppföra sig? Detta är Sverige, för i helvete. Bete dig som alla andra eller dra.
"And if you ever have to go to school, remember how they messed up this old fool"
Fan vad jobbigt det kommer bli att växa upp och inte kunna skylla på att man är sexton längre...
What to say, what to say? True shit.
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
"Det är då jag önskar att jag kunde hålla käften, tysta pessimisten och bara vara din vän"
Jag villvillvillvillvillvill att de spelar denna på söndag. Kan vara Kents bästa låt ever. Please?
People ask me how I'm doing
Jag känner på mig att detta kommer att bli en bra vecka. För det första är det studiedag imorgon (vilket ska firas med bio och well, plugg, med emilia och cornelia). Sedan är det inga prov, inlämningar eller redovisningar. På onsdag kommer viktor och ellen. På fredag är det krunis på skandia. På lördag åker vi till göteborg. På lördag fyller även min bror 24 år (och cornelia 17!). på söndag är det kent i lisebergshallen.
Jag kommer nog sova bra denna söndag, för en gångs skull! :)
The Who - Baba O'riley
Ibland glömmer jag bort hur häftigt det är att jag faktiskt har sett dessa live...
Dreamin
Cat Stevens once again
Sometimes I wonder if I sleep too long, will I even wake up again or something?"
I natt sov jag 15 timmar. Vaknade med träningsvärk efter gårdagens spinning. Och en rejäl huvudvärk.
I. need. some. fresch. air.
Och så måste jag låna en bok åt fjällis (ja, jag är en toffel) och hämta ut lite cash.
Just nu lyssnar jag på en blandning mellan this is a low och the universal. You do the math.
xxx
Cat Stevens
"Oh I'm on my way I know I am, but times there were when I thought not
Bleeding half my soul in bad company, I thank the moon I had the strength to stop
I'm not making love to anyone's wishes, only for that light I see
'Cause when I'm dead and lowered low in my grave, that's gonna
be the only thing that's left of me"
True beauty needs no company.
Angel Echoes
Jag måste hurrya och slänga i mig något ätbart innan jag går till annie och hennes nya lägenhet. Sedan blir det bio för vår del, "Precious". Gotta love the Harlem kids!
Om jag ska komma med lite musiktips (what I probably do best) så säger jag Four Tet. Musiken är egentligen rätt pissig, men OJ så inspirerad man blir. Jag vet inte vad det är, men sinnena mina samlas och bildar tillsammans en hel ensemble av genuin affection gentemot skapandet och dess kreativa synsätt. Four Tet alltså. Finns på Spotify.
Nej, nu måste jag nog skynda mig lite... vi ses, vänner. xxx
Nothing says I love you like a punk song
Sedan blev det never mind the bullocks på högsta volym i stället. Mycket mer rogivande. Inga kan trösta så som Johnny Rotten och Sid Vicious!
Sedan kom mamma hem med mina fina t-shirts och James Dean-affischen.
Och jag är så enormt sugen på att tatuera mig... men det får jag inte. Vilket suger. Jag har det ju helt klart vart de ska sitta och vad de ska föreställa. Får väl nöja mig med gnuggisar så länge... duh.
Nu är jag så grymt oinspirerad och vill bara dricka vatten och sova. Helst samtidigt... för då vore jag one in a million. Just nu är jag ju bara en i mängden av hormonella tonåringar. HUR KUL?
Nej, nu ska jag fortsätta att drömma om att jag levde under punkeran. Jag hade vart en grym punkare, men tanke på allt hat som jag har inom mig. Men nej, punx dead! Just fint.
xxx
Det är inte bara hans låt som fastnar...
Jävla skit att jag ska vara så enormt tonårstjejig. Men voice i morse var roligt. "ekorrgos", åhja. haha.
Mattenörden hälsar!
Hehe... första matte b-provet imorgon och vafan, jag ska väl erkänna... sjukt kul! Sedan jag började gymnasiet har jag verkligen gått och blivit en riktig mattenörd som tycker att det är skitkul (eller alltså, det kan ju variera... just nu fattar jag det mesta och då är det kul! mohaha..)
Dock är jag nervös inför provet imorgon. Det känns som om jag inte kan någonting samtidigt som det känns som om jag inte kan någonting om ingenting. Hänger ni med? Antagligen inte, men det är okej.
(mitt posande är så otroligt vackert att jag nästan blir lite våt i ögonen... åh!)
Btw, detta är väl ändå vad hela matte b går ut på? Att skriva låååånga uträkningar och i slutet bara stryka allt och få fram att svaret på (2t)^2+(k-2t^2)^2-(k-2t^2-1)^2 är 2k-1. Tack för det liksom. Miljösvin.
Näpp. Klockan åtta blir det en timmes Family Guy, och sedan är det ännu en timmas plugg för min del.
Massa kramar. (eller xxx för att vara ännu lite mer mattenördiga och hälsa med hjälp av variabler! åhja!)
Manboy...
Den och cornelias a-capellalåt har totalt etsat sig fast i le hjärnbark of moi idag. Haha. Nä.
xxx
Saker som skrämmer mig:
Jag satt idag och facebookade (som vanligt) och kom in på två fan pages som några av mina fb-vänner blivit medlemmar i. Den ena hette typ "Kan svenskar få 100 000 fans innan invandrare?" och den andra precis tvärtom. Jag gick in på de respektive sidorna och de var verkligen inga oskyldiga fan pages. På "svensk-sidan" gick det råheta diksussioner om varför SD är det bästa politiska alternativet (och varför man inte bör släppa in nya invandrare i Sverige, såklart...) medan det på "invandrar-sidan" diskuterades vad man hatade mest med svenskar. Jag fattar att hat föder hat men vafan... Jag blir så enormt rädd. Ja, för två fb-pages blir jag rädd. Men å andra sidan...
Visst förstår jag att vi är alltför olika för att bara kunna skaka hand och fläta vänskapsband med "andra kulturer". Men varför ska det vara så? (där kommer vi egentligen in på religions-spåret igen, men jag känner att jag lämnar den fliken orörd i dag...) Och vad är egentligen "olika kulturer"? Det har ju bara blivit en enda stor ursäkt för att hata. Jag förstår att man i arabländer straffar kvinnor som haft ögonkontakt med män och jag förstår att man i Kina käkar hundar. Men över det (och OJ så cheesy jag kommer låta nu... kanske raderar detta sedan) är vi väl alla människor och har några allmäna jäkla normer och moraliska riktlinjer att följa? Det är sådant som ska stå över ens kultur och religion men som inte gör det idag.
I och med det kan jag också säga att jag dock inte är helt okej med en del "andra kulturer". Det där med respekt är dock ett svårt begrepp att placera in... Jag respekterar dem väl. Men helst av allt skulle jag önska att de [kulturerna] inte fanns. Är det att vara respektlös? Jag vet inte.
Jag syftar på de "extrema" kulturer som främst finns inom islam. Till exempel hela debatten om slöjor... Jag respekterar folk med slöja, de får ha det för mig. Samtidigt är det grymt diskriminerande. Men sådant vinkar man lätt bort genom att förklara att det är "deras kultur". Så... man ska respektera alla, för alla är ju lika mycket värda (eller, vi föds i alla fall som lika mycket värda. Sedan gör man vad man vill med situationen. Jag kan ju inte alls säga att alla världens människor är lika mycket värda, det vore en lögn). Men de flesta kvinnor inom t.ex islam tillåts inte göra hälften av det som männen får. För att deras "kultur" (läs: religion) säger så. Helt plötsligt har allt stoff om respekt och jämställdhet blåsts iväg. Det värsta är ju det att världen accepterar det. "Det är deras kultur". My ass.
Och precis som när det gäller religion (btw, "religion", "kultur", what's the difference?) får man inte säga så här om andras kulturer. Jag är en respektlös jävel som ens vågar ifrågasätta andras sätt att leva. En satans rasist är jag, och dö borde jag. Jag är ungefär synonym med Hitler.
Stab me, rip me, hang me high. Jag dör i alla fall med värdigheten av att ha moral nog att inte vilja se orättvisor och diskrimineringar viftas bort med ord som "kultur" och "religion". Hur är det med dig?
(klicka på bilderna för att få dem större)
Confession of the day:
Jag tycker att "Mr. Tambourine Man" är mycket bättre i Byrds version än Dylans. Nu var det sagt.
Go West
Pet Shop Boys - Go West
Den här låten kommer jag definitivt lyssna på när jag åker till USA i augusti. Finns det någon mer passande låt?
Without rush and the pace back east
The hustling rustling just to feed
I know I'm ready to leave too
So that's what we are gonna do
What we're gonna do is
Go West life is peaceful there
Go West there in the open air
Go West where the skies are blue
Go West this is what we're gonna do
Life is peaceful there
Go West in the open air
Go West baby, you and me
Go West this is our destiny
Tänk så lätt det är att halka på tangenterna...
Avlång, assnygg poster med James Dean 77 kr, Bruce springsteen t-shirt ("tramps like us, baby we were born to run) 164 kr, och en Joy Division t-shirt ("love will tear us apart") också den 164 kr.
Som sagt, farligt, farligt... Dock gick frakten på 192 kronor, illa...
Ibland vill jag bara ha ihjäl Blondinbella...
Du får göra två saker som normalt folk drömmer om, dvs släppa en bok och ha en egen tv-show.
Som belöning för det ska du få köpa en väska som folk drömmer om att få köpa.
Logik, where?
Nog för att jag skiter i hur mycket pengar hon lägger ner på väskor (jag skulle antagligen göra likadant...) men den där ursäkten var bara pissig. Det får mig att inte vilja unna henne någonting. Hon har ju inte ens talang för i helvete!
Åh...
Tur att jag inte har någon farbror...
... det känns som om det alltid är dem som vill förgöra en.
Lady liberty needs glasses
You have to be an island
To even understand
That all the things you can't have
Is everything you demand
Hehehheh
Oh google!
Storytelling
Statement
Vi har ju alla våra fördomar. Antingen är vi smyghomofober smygrasister eller whatever. Jag har mina fördomar. Moralmorsor skulle skjuta ner mig med välsignelser och visor om hur alla får tycka om vad de vill. Vi har inte ensamrätt på något publikt. Jag vet det.
Men för mig kommer det liksom aldrig bli okej. För mig kommer det alltid vara en nedsmutsning av rang och det gör ont ända in i hjärtat.
Därför taggar jag inte inför Krunegård. I ren protest, utav inget annat är personliga principer.
Those are my prejudices.
Dagens inköp:
Det finns inget jag älskar så mycket som att köpa filmer. Billy Elliot, 500 days of summer och Luftslottet som sprängdes blev det idag. Den första har jag sett och älskar, och de andra två vill jag bara se. Som jag älskar Media Markt och en köpgalen pappa! ;)
Dagens låt:
Cat Stevens - Oh Very Young
han är lite lik james dean, därför är detta okej!
Ibland blir jag sådär girly girl och tänder på knarkar-nazister, typ. Typ Volchok. Kanske är det bara för att jag har ett sådant girly girl heart som smälter varje gång en piercad bad boy blir... mjuk. Och han dödade ju ändå Marissa, så hur kan man inte älska Kevin Volchok?
Jag googlade honom och såg att han var med i Twilight!!! Som långhårig!!! Snacka om att förstöra Volchok :( Den pulsådriga, tatuerade surfern med de underbara, isblå ögonen... En långhårig vampyr. Tack, tack twilight!
... men ännu värre. Sedan fick jag reda på att han har en dotter. En bebis.
Nazi-bad boy -- vampyr -- lattefarsa?
Kom igen! Inget coolt får vi behålla längre. 
Åh, vad väljer man?
dealing with it
- Se på O.C (Johnny har äntligen dött, men nu är ju Sadie med i bilden... varför måste Ryan dras till så jobbiga jäkla brudar? Med Taylor som enda undantaget, gotta love Taylor!)
- Äta nutellamackor (needs no further explanation)
- Stretcha
- Mixa saker
- Slå mitt rekord i störst bubbelgumsbubbla
- Skriva på min bok ("365 tales of nothing at all", tror det blir en bestseller)
- Köpa en skräddarsydd italiensk kavaj
- Uppfinna en ny maträtt (majs+rödlök+guacamole+potatis)
- Gå över till lägenheterna mitt emot och säga åt dem att stänga av sin jävla technomusik
- Klyva atomer
- Lagra krafterna av dessa atomer i ett atomvapen och vara en good neighbour mot techno-kidsen
Bara ett urval av roliga saker jag skulle kunna göra just nu. Men vet ni vad? Jag ska skriva en filmrescension på franska. Helt "frivilligt".
Är det sånt här som kallas att "ta tag i sitt liv"?
Shit, vad jag greppar.
Kreativt!
Fast... nja.
Jag har "gjort" nitringen. Dvs tatt en nit-grej (som följde med som reserv till en tröja jag har) och lirkade fast den på en gammal ful sak till ring. Et voilá! Ringen i mitten är gratisringen och ringen till höger är snyggis-thomas-sabo-ripoff-ringen. Jag älskar den. Egentligen ville jag dock bara visa mina kielbasa-fingrar.
Sedan kan jag ju f.ö berätta att jag har köpt "Kenza-byxan". Ni vet, marinblå, midjehöga, slightly carrot-shaped, chinosaktika från Zara. Jag tvekade länge. Man vill ju inte bära någonting som Kenza gjort reklam för...
Men sedan tänkte jag, what the heck! De var billiga (400 pix för byxan PLUS tillhörande skärp!!!!!!!) och snygga. Visst kanske miss Zouiten bär dem bättre än mig... men sedan så älskar hon Tokio Hotel också, så I figure I win.
Illusionen om Gud
Jag läser ju "The God Delusion" just nu, vilket får mig så grymt taggad till att bara krossa religionen. Nej, inte hitler-style. Jag vill krossa religionen, inte alla judar, muslimer, kristna etc. Ja. I alla fall, boken är kanske inte riktigt menat för att sextonåringar ska läsa den, och ibland måste jag typ googla varje ord för att förstå en mening... Ja, den är på svenska. Men handligen är god som attan. Jag blir så grymt förundrad av Richard Dawkins för att han verkligen inte ursäktar sig en enda gång. Sånt klarar inte jag av. För religion är ju ett sådan känsligt ämne. Som det står i boken;
"Människor förväntas förklara och stå upp för sina fördomar, men så fort man ifrågasätter någons religion bryter man mot religionsfriheten och är respektlös".
Därför är religionen ett minfält (bildligt och bokstavligt talat...) där man måste tassa på tå för att inte vara "respektlös". Jag är väldigt frispråkig, men när det gäller diskussioner om religion i offentliga sammanhang backar jag. Jag kokar på insidan och vill bara bevisa att alla har fel, men likförbannat säger jag inget. Jag vet hur mycket skit man kan få för det.
Vad hände med att "respektera" alla? Man förväntas respektera religösa människor, men hur stor är deras respekt för en ateist när man inte ens tillåts säga vad man tycker om den andres tro?
I alla fall. Sigmund Freud var en mycket klok människa, som en gång sade följande;
"Religion is the process of unconscious wish fulfillment, where, for certain people, if the process did not take place it would put them in self-danger of coming to mental harm, being unable to cope with the idea of a godless, purposeless life."
Där fick han till det. Religion går egentligen bara ut på att ryggradslösa människor ska finna något att skylla på. Något att lägga saker i händerna på, för vem orkar ta ansvar för sina egna handlingar?
Livet har ingen mening. Eller så har det en. Get. over. it. Måste vi ha en högre makt för att livet ska få en mening, och på vilket sätt skulle det fungera?
Jag skulle vilja ha en riktig religiös människa att diskutera med. Min mormor börjar ju bara hålla med mig varje gång vi ska diskutera kristendomen...
Aja, jag skulle kunna ägna ett helt liv åt att vara skriva propaganda för ateism och totalsåga teism och deism, men jag har tydligen bättre saker för mig. Grey's Anatomy, till exempel.
Ses.
Vi tar en sådan bild igen. Alldeles mitt i prick! Imagine no religion, då skulle allt Manhattan skyline se annorlunda ut...
stab me, rip me
Jag har en för mörk foundation. Men det är inte det som är grejen... det är den ljusaste som finns. "00 Milk", men den skulle lika gärna kunna heta typ "00 Corpse".
Jag. blir. så. deppig. Detta är ju för fan Sverige, inte Thailand! Ska vi inte ha lite foundation för oss stackare med svensk/finska jäkla pigment som gör huden typ genomskinlig på vintern?
Den som ens vågar tänka tanken "I-landsproblem" kommer jag skjuta i bröstet med ett harpungevär. Bara så att ni vet.
Min pappa är f.ö galet konstig och har köpt national*googlar ordet*encyklopedin. 23 FETA böcker för sammanlagt fyra tusen spänn... Nog för att jag är galet materialistisk men JEEZ!! Och det var ändå rea!
Vad han ska med dem till när google finns undrar man ju, men ja. Let the old man have fun with his books.
puss på nosen.
Tvådje mars tvåtusentio
Jag har ju faktiskt fina minnen med Higher. Det var i den där perioden då jag var sådär jättekär i Jerry och skrev innerliga kärleksbrev till honom. Som jag dock inte gav bort... det var väl mer små bekräftelser för mig själv. Jag läste dem för ett tag sedan och oh boy... jag var screwed up redan som sjuåring. Så grymt invecklad och komplicerad. Aja.
Nu lyssnar jag i alla fall på Beach House för att mamma inte ska tro att jag är för töntig. Beach House är bra, och jag får lite Twin Peaks-känsla över det... I alla fall i "Silver Soul" när de sjunger "it is happening again". My mind goes straigh to JÄTTEN och COOPER och BOB killing.
Samma sak med Magnetic Fields - Interlude. Hela den låten låter som något som skulle spelas på Roadhouse och sjungas av den läskiga kvinnan med den underbara rösten.
Och jag bara irrar på om absolut ingenting som vanligt. Men ni får ursäkta mig, jag är så inne i O.C s. 3 nu. Och jag bara väntar på att Johnny ska dö, för jag orkar inte med killen längre. Han är en av de få människor i världen som jag faktiskt tröttnar på TROTS att han ser ut att vara sänd från gudarna. Evidence.
Beach House - Silver Soul
I could say I need you, offer you a ring
I stundens hetta darrar det till
Och känslorna utåt strömmar
Det är då jag undrar om jag verkligen vill
Eller om jag bara ville i mina drömmar
