funderingar of the evening
Har ni märkt att om man lägger till ett i efter valfritt ord klingar det helt plötsligt väldigt finskt eller japanskt. Elleri huri? Väldigt finskt. "Springai". Väldigt japanskt. Eller kinesiskt? Äh, same shit different names.
Annars kan man ju småflina lite åt den lerkastning á la dagisgård som pågår inom vår svenska überpolitk just nu. "ni för toblerinepolitik" "gör vi inte alls det" "joho!" "sluta nedvärdera oss" "varför då?" "det var över tio år sedan, get over it" "vi vill inte" "oproffisionellt" "ni är" "nej ni", osv osv. I all oändlighet. Come ON ponytails, ska vi inte enas om en sak? Jag tycker att begreppet "tobleronepolitik" är alldeles ypperlig, och om nu kära miss sahlin tar åt sig så fine ("if the shoe fits wear it"). Sedan kan vi ju vara lite glada åt att det faktiskt inte var en manwhore eller en sexårig filippinsk pojke hon köpte. Även om det hade vart liiiite intressantare... Mona Sahlin och "manwhore" i samma mening, SHIT vad exstasmetern i mig höjs till skyarna!
Just nu är jag även inne på lite samma sak som den där facebook-gruppen "vi som tycker att matteboken borde växa upp och lösa sina egna problem". Vilka jävla loosers är det egentligen som skriver matteböcker? Vilka jävla ihåliga liv de måste ha om deras enda tillfredsställelse kommer från att printa ner problem som hormonstinna stackars tonåringar ska lösa. Jävla sadister. Som om vi inte har annat att tänka på? "Learn by doing", eller min favorit "learn by forcing" vore ett bättre sätt att lära ut. Skicka ner oss i en grop med huggormar (ja... hade detta vart Laos eller Kambodja hade det antagligen vart någon lite coolare ormart i gropen, men nu är detta Sverige och jag tror inte att skolan har råd att hyra Snoddas från Skansen..) och tvinga oss lösa andragradsekvationer, annars är det kört. DÅ, kära vänner, lär man sig. Tror det har med adrenalinrusher i hjärnan att göra...
Nej, huggormar eller inte, matten måste göras.
Ses hotshots.
Annars kan man ju småflina lite åt den lerkastning á la dagisgård som pågår inom vår svenska überpolitk just nu. "ni för toblerinepolitik" "gör vi inte alls det" "joho!" "sluta nedvärdera oss" "varför då?" "det var över tio år sedan, get over it" "vi vill inte" "oproffisionellt" "ni är" "nej ni", osv osv. I all oändlighet. Come ON ponytails, ska vi inte enas om en sak? Jag tycker att begreppet "tobleronepolitik" är alldeles ypperlig, och om nu kära miss sahlin tar åt sig så fine ("if the shoe fits wear it"). Sedan kan vi ju vara lite glada åt att det faktiskt inte var en manwhore eller en sexårig filippinsk pojke hon köpte. Även om det hade vart liiiite intressantare... Mona Sahlin och "manwhore" i samma mening, SHIT vad exstasmetern i mig höjs till skyarna!
Just nu är jag även inne på lite samma sak som den där facebook-gruppen "vi som tycker att matteboken borde växa upp och lösa sina egna problem". Vilka jävla loosers är det egentligen som skriver matteböcker? Vilka jävla ihåliga liv de måste ha om deras enda tillfredsställelse kommer från att printa ner problem som hormonstinna stackars tonåringar ska lösa. Jävla sadister. Som om vi inte har annat att tänka på? "Learn by doing", eller min favorit "learn by forcing" vore ett bättre sätt att lära ut. Skicka ner oss i en grop med huggormar (ja... hade detta vart Laos eller Kambodja hade det antagligen vart någon lite coolare ormart i gropen, men nu är detta Sverige och jag tror inte att skolan har råd att hyra Snoddas från Skansen..) och tvinga oss lösa andragradsekvationer, annars är det kört. DÅ, kära vänner, lär man sig. Tror det har med adrenalinrusher i hjärnan att göra...
Nej, huggormar eller inte, matten måste göras.
Ses hotshots.
Kommentarer
Trackback