Nothing says I love you like a punk song

Okej, det förra inlägget var något pinsamt. Men jag har en dålig dag idag. En riktig pissdag. Matteprovet gick ungefär som tåget (i alla fall om vi snackar SJ... dvs, det gick inte alls!). Sedan kom jag hem. Lade mig i soffan och satte på de två första avsnitten av O.C s. 4. Inte. kul.
Sedan blev det never mind the bullocks på högsta volym i stället. Mycket mer rogivande. Inga kan trösta så som Johnny Rotten och Sid Vicious! 

Sedan kom mamma hem med mina fina t-shirts och James Dean-affischen.
Och jag är så enormt sugen på att tatuera mig... men det får jag inte. Vilket suger. Jag har det ju helt klart vart de ska sitta och vad de ska föreställa. Får väl nöja mig med gnuggisar så länge... duh. 
Nu är jag så grymt oinspirerad och vill bara dricka vatten och sova. Helst samtidigt... för då vore jag one in a million. Just nu är jag ju bara en i mängden av hormonella tonåringar. HUR KUL? 

Nej, nu ska jag fortsätta att drömma om att jag levde under punkeran. Jag hade vart en grym punkare, men tanke på allt hat som jag har inom mig. Men nej, punx dead! Just fint. 
xxx

  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0