Idag är jag bara så jävla bitter. Och jag irriterar sönder mig på alla. Folk är så omåttligt pantade att håren krullar sig på mina armar! Det finns tydligen inga jävla gränser på hur seriöst äckligt självcentrerad man kan vara. Ja. Några rader av uppblåst ilska som inom några timmar antagligen kommer att återfinna sig i dess rätta stoft-form. Men ändå. Kan alla andra, så kan väl likförbannat jag. Om jag kan.