Egentligen är det ju helt sjukt hur jag kan vara helt down och sjuk i en vecka, tycka att allt och alla suger och att ingenting är värt att se fram emot.
Det är ännu sjukare att det räcker med en sekunds jävla lyssning av "reason to believe" eller annan valfri Springsteen-låt för att jag ska glömma allt det och tycka att livet är rätt neat ändå. Han ska fan få min högra axel för det. Det är han värd.

Varje gång jag lyssnar på honom får jag samma vilja att skriva en bibel om hur jävla fantastiskt han är. Hur pinsamt-emo-mycket han faktiskt betyder för mig. Men idag orkar jag inte, jag är ju trots allt sjuk...
Ni får faktiskt göra lite själva.

Btw så känner jag mig realtivt lugn efter att ha spenderat natten med att planera min framtid efter studenten (jag vet att det är ett år kvar, men DAMN det hindrar inte ångesten från att krypa in!). Jag säger bara couchsurfing 'cross the us. Billigt men mättande! Ett halvår av den varan och sedan lite plugg igen. Med "lite plugg" menar jag drygt fem år, ååhja...

Nej, nu skall jag drunkna i Nates ögon och Agent Coopers kaffe. Bara en sådan mix kan cure me.
xxx