Det gör lite ont i mitt hjärta när jag fastnar framför hemnet och liksom tröttnar på villor i krokek och börjar söka på (typ) palats på lidingö med en sådär elva rum och för ett väldigt förmånligt pris på 62 miljoner kronor. Samtidigt har jag räknat ut att min första lön EVER kommer nu i juli och kommer ligga på ca 3 000 spänn.... det är ju alltid en start, eller hur? Och det är ju faktiskt bara för fyra dagars arbete, vilket är helt ok liksom. Men ändå... väldigt långt ifrån 62 miljoner. Deppigt är ju också att om ca ett och ett halv år kommer jag behöva en bostad i stockholm och det kortaste antalet ködagar just nu ligger på typ 800 dagar, jag har inte ens samlat ihop 30 än... dvs i'm screwed. Jag kommer väl hamna i någon virrig tants städskrubb i Botkyrka, men efter fem år vänjer man sig kanske. 

Nu hatar jag mig själv ännu mer för jag lämnade sverige och utforskar just nu villor i maida vale i london och etagevåningar på manhattan, HEJ DÅ innan jag skjuter mig själv för att jag inte är asrik. FU!