like the boss
8 h i kö, de sista i det värsta ösregn jag någonsin sett. Överlevde på nutella och mer. Fötter så blöta att jag kunde pressa ut små vattenfall ur mina converse. Hel-vete vad jobbigt...
Men sedan entrade världens mest fascinerande man scenen till dryga 66 000 människors glädje och de kommande fyra timmarna var exstas. Fullkomlig jävla eufori.
Läs valfri musikjournalists krönikor där superlativen haglar och ni kanske kan förstå att denna känsla är inget jag är ensam om. Jag har sett Bruce Springsteen en gång tidigare, på Stadion i Stockholm för tre år sedan. Han var underbart fantastisk "redan" då, men igår var det något alldeles extra. Jag är extra glad över att ha fått höra:
- The ties that bind. Den bästa låten på albumet "The River", förutom The River itself då...
- Downbound Train. Tänkte säga något liknande om denna låt men kom sedan på att den är inbäddad i världen i särklass bästa album så nä, nåt sånt blir det inte. Men en förjävla bra låt är det!
- The River. Munspelstragik, hjärtesorg och smärta. Hur fan kan det vara så vackert? Och allsången sedan... Wow.
- Because the night. Den spelade han visserligen förra gången jag såg honom också, men gårdagens version var så jävla stor och mäktig att det kändes helt nytt. Jesus!
- Where the bands are. Är man konstig om man tycker att "Tracks"-låtarna är bland Springsteens absolut bästa?
- Backstreets. "Remember all the movies, Terry, we'd go see? Trying to learn how to walk like the heroes we thought we had to be. And after all this time, to find we're just like all the rest, stranded in the park and forced to confess, to hiding on the backstreets" Enough said tycker jag va.
- Thunder Road. Världshistoriens i särklass bästa låt, ever. Jag bad till GUD för att jag skulle få höra den igår och visst kom den som första extranummer. Från första tonen från munspelet, "the screen door slams", till klimax och till sist "this town in for the losers and i'm pulling out of here to win" och oj mitt hjärta gick på riktigt sönder. Har aldrig vart med om nåt större.
- Jungleland. Hyllningen till The Big Man fick mina ögon att tåras och knutar att knytas i min mage. Jake Clemons version av farbroderns legendariska sax-solo och "tonight the streets are on fire in a real death march" tillsammans med hela bandets tårfyllda ögon och hjärtliga kramar blev för mycket för någon som hade tänkt hålla upp nån tuff fasad. Ajdå, där brast det...
Slutligen, wow, ojdå, shit helvete. Fattar man inte Bruce fattar man inte what it's like to steal, to cheat, to lie or what it's like to live and die. Så är det bara. Magiskt.
Men sedan entrade världens mest fascinerande man scenen till dryga 66 000 människors glädje och de kommande fyra timmarna var exstas. Fullkomlig jävla eufori.
Läs valfri musikjournalists krönikor där superlativen haglar och ni kanske kan förstå att denna känsla är inget jag är ensam om. Jag har sett Bruce Springsteen en gång tidigare, på Stadion i Stockholm för tre år sedan. Han var underbart fantastisk "redan" då, men igår var det något alldeles extra. Jag är extra glad över att ha fått höra:
- The ties that bind. Den bästa låten på albumet "The River", förutom The River itself då...
- Downbound Train. Tänkte säga något liknande om denna låt men kom sedan på att den är inbäddad i världen i särklass bästa album så nä, nåt sånt blir det inte. Men en förjävla bra låt är det!
- The River. Munspelstragik, hjärtesorg och smärta. Hur fan kan det vara så vackert? Och allsången sedan... Wow.
- Because the night. Den spelade han visserligen förra gången jag såg honom också, men gårdagens version var så jävla stor och mäktig att det kändes helt nytt. Jesus!
- Where the bands are. Är man konstig om man tycker att "Tracks"-låtarna är bland Springsteens absolut bästa?
- Backstreets. "Remember all the movies, Terry, we'd go see? Trying to learn how to walk like the heroes we thought we had to be. And after all this time, to find we're just like all the rest, stranded in the park and forced to confess, to hiding on the backstreets" Enough said tycker jag va.
- Thunder Road. Världshistoriens i särklass bästa låt, ever. Jag bad till GUD för att jag skulle få höra den igår och visst kom den som första extranummer. Från första tonen från munspelet, "the screen door slams", till klimax och till sist "this town in for the losers and i'm pulling out of here to win" och oj mitt hjärta gick på riktigt sönder. Har aldrig vart med om nåt större.
- Jungleland. Hyllningen till The Big Man fick mina ögon att tåras och knutar att knytas i min mage. Jake Clemons version av farbroderns legendariska sax-solo och "tonight the streets are on fire in a real death march" tillsammans med hela bandets tårfyllda ögon och hjärtliga kramar blev för mycket för någon som hade tänkt hålla upp nån tuff fasad. Ajdå, där brast det...
Slutligen, wow, ojdå, shit helvete. Fattar man inte Bruce fattar man inte what it's like to steal, to cheat, to lie or what it's like to live and die. Så är det bara. Magiskt.
excitement
inte långt kvar till slottsskogen, gbg, öl, riktig sommar, festivalmat, indieprettos och tunga beats. en månad kvar till way out west med andra ord, och detta ser jag mest fram emot:
Deals: den som inte fäller en tår under holocene, perth eller skinny love ska dö. på riktigt.
Deals: den som inte fäller en tår under holocene, perth eller skinny love ska dö. på riktigt.
...
"Darling I'll grow weary, happy still
With just the memory of your face"
hands up high
Under den senaste dryga månaden har jag haft två sådana dära underbara "am i dreaming?"-helger, och denna helg var en av dem. Utgången i fredags var kanske den bästa ever, hade så olagligt kul typ. Förstörde mina skor genom att bada i pölar på vägen hem, ringde och trackade ungefär alla i min telefonbok (om jag inte ringde dig - det är en komplimang. ringer aldrig sådana jag bryr mig om ;), låtsades vara amerikansk och försökte övertyga vakten om att mitt leg var falskt (tur att vi är stammisar där då, haha...), glömde koden till mitt kort i taxin och som vanligt uppenbarligen misshandlat min kropp. Har aldrig varit så bakis som i lördags, och att vi sov i två vardagsrumssoffor när hela mitt hus var ledigt hjälpte nog inte haha...
Nä, säga vad faaaan man vill, men jag älskar den opretantiösa, dräggiga, pinsamma och lite lösa sidan som puls drar fram ur alla. Det är så jävla befriande och jag blir lycklig av det.
Ja, det var nog allt jag ville säga nu. Kommer sommaren fortsätta att leverera såhär så kommer den ju att gå till historien. Eller nä, det har den redan gjort. Och det är bara början av juli! Och jag är arbetslös och uttråkad till max på vardagarna! Se, saker och ting kan bli jääävligt bra om man gör lite själv. Och jaa, IFK vann mot Kalmar idag och ligger nu fyra i tabellen. Japp, jag kommer att sova gott inatt.
Puss xx
Nä, säga vad faaaan man vill, men jag älskar den opretantiösa, dräggiga, pinsamma och lite lösa sidan som puls drar fram ur alla. Det är så jävla befriande och jag blir lycklig av det.
Ja, det var nog allt jag ville säga nu. Kommer sommaren fortsätta att leverera såhär så kommer den ju att gå till historien. Eller nä, det har den redan gjort. Och det är bara början av juli! Och jag är arbetslös och uttråkad till max på vardagarna! Se, saker och ting kan bli jääävligt bra om man gör lite själv. Och jaa, IFK vann mot Kalmar idag och ligger nu fyra i tabellen. Japp, jag kommer att sova gott inatt.
Puss xx
åh fan
Tyra har köpt en jävla hästgård, och jag... jag ska nog gå och lägga mig snart. Har lagat tandställning, förlorat i minigolf (att förlora mot ellen gör ont i hela själen), ätit både hamburgare och mjukglass, tränat och lagat mat idag. Nä men vet ni vad, sökt jobb har jag ju också gjort. Standardrutinen, åh ja. Fan vilket intressant liv jag har just nu, men whatevs. Helgen blir full i all dess mening och på måndag är jag väl lika fattig som vanligt. Så det kan gå osv.
Angry birds human version
Jag börjar ju lite smått inse att jag aldrig kommer att få nåt jobb. Nej, min framtid ligger i lånade pengar, sena spontana nätter med Emilia och ångest dagen efter. För alla vet ändå att det är mer värt att stå på toalettstolen, driva med bartenders och sno ännu fler shotglas än att slava för systemet. Fuck systemet. Fan ta samhället. Tur att jag är fri.
