internationella kvinnodagen i all ära...
...men idag firar vi småbrudar att det bara är två månader kvar tills våra favoritboys kommer till Stockholm och Friends arena. Har blivit ombedd att klicka hem röda glowsticks som ska användas under "Little Things" och "Over Again", och man är väl inte den som vill vara the combo breaker liksom...
Här har ni ert fredagsgodis. Det är ju lite som en fet jävla present till världens alla heterosexuella kvinnor, all year 'round! Jag tackar och tar emot.
dagens
Såhär såg jag ut idag. Var med mamma och pappa på hth (vi ska renovera köket.... ser inte fram emot det. Eller ah, ett nytt kök är väl nice men jag HATAR renoveringar......) och deras köksrådgivare undrade om jag skulle ut eller nåt. Nä, såhär sminkar jag mig när de enda dagsplanerna är att följa med föräldrarna till hth och coop... Ja, det är sant. Men tycker man att det är skitkul så why not? Jag trivs :) Anyway, blev (som vanligt...) inte helt nöjd. Min hy är busigare än vanligt och jag testade för första gången min nya high tech lighter om ögonprimer och den är lite knepigt kladdig vilket jag inte är van vid, men förhoppningsvis vänjer man sig väl!
Jag har i alla fall använt:
Jag har i alla fall använt:
Ansikte:
L'oreal "Studio secrets anti redness primer"
NYX "Shine killer"
Clinique foundation "Even better"
Viva la Diva "3 in one concealer"
Garnier "Roll on anti dark circles"
Too Faced "Absolutely invisible" translucent pressed powder
Wet 'n wild "Mega mix bronzing powder" (contouring)
Benefit highlighter "Watts up!"
NYX "Shine killer"
Clinique foundation "Even better"
Viva la Diva "3 in one concealer"
Garnier "Roll on anti dark circles"
Too Faced "Absolutely invisible" translucent pressed powder
Wet 'n wild "Mega mix bronzing powder" (contouring)
Benefit highlighter "Watts up!"
Benefit highlighter "Sun beam" (klämde ut sista droppen ur den stackarn... fy!)
Make up store blush "A touch of peach"
Make up store blush "A touch of peach"
Ögon:
Make up store high tech lighter "stardust"
Wet 'n wild trio eyeshadow "Don't steal my thunder"
Pierre Rene "nr 28"
Nelly ögonskuggspalett (tror att det är Nellys egna märke? Fyndade that bad boy på rean i somras för 99 pix, är helt fäst vid den!)
Make up store high tech lighter "stardust"
Wet 'n wild trio eyeshadow "Don't steal my thunder"
Pierre Rene "nr 28"
Nelly ögonskuggspalett (tror att det är Nellys egna märke? Fyndade that bad boy på rean i somras för 99 pix, är helt fäst vid den!)
IsaDora Inliner kajal "51 indian black"
H&M Dipliner
Make up store glitter eyeliner "queen"
L'oreal mascara "Volume million lashes"
L'oreal mascara "Volume million lashes"
Bryn:
Make up store "tri brow color"
Viva la Diva eyebrow pencil "32 macchiato"
Make up store "tri brow color"
Viva la Diva eyebrow pencil "32 macchiato"
Läppar:
Model co lipliner "illusion nude"
Viva la Diva lipstick "53 nude beige"
Ja. Det där var ju kul! Nu gör vi nåt annat. Ha det bra! ♥
like the sun we are touching the skyline
Läser i Blondinbellas blogg om att förändra sitt liv. Ni vet, man känner sig fast i en viss situation och vill vill vill göra något annat, men det är ju lättare sagt än gjort... Vad vill man egentligen? Och framför allt - hur fan tar man sig dit? För mig är det en väldigt ovan känsla att inte veta vad jag vill. Jag har alltid haft väldigt lätt för att bestämma mig, det spelar ingen roll om det är nåt trivialt som val på en restaurangmeny (läs igenom och välj) eller något mer seriöst som vilket yrke jag vill ha i framtiden, jag känner mig själv väl nog för att kunna bestämma mig rätt så fort. Därmed vill jag också ha sagt att jag, när det gäller de "större" valen man gör, också kan ändra mig lika fort och nästa vecka vara inne på en helt annan bana (typiskt stjärnteckendrag för mig som tvilling om vi nu ska tro på sånt, vilket jag faktiskt gör..) I alla fall, ångest inför val och att välja har jag aldrig haft vilket jag är väldigt glad över då jag vet att väldigt många personer verkligen tycker att sånt är svinjobbigt och jättesvårt.
Men. Nu...
Jag vet att jag vill bli lärare (gymnasielärare i engelska och religion närmare bestämt) och det känns svinbra och jag ser verkligen jättemycket fram emot att börja utbildningen i höst (fråga mig om jag är lika entusiastisk efter några år hhöhö....). Jag har även bestämt mig för att stanna kvar här i trygga Norrköping och plugga på LiU. Eller ja, det har jag väl vetat ett tag nu, men tidigare var jag ju inne på annat (mest stockholm, men även andra städer). Det känns... tryggt. Men inte särskilt spännande. Egentligen tror jag verkligen att alla mår bra av att inte bo kvar i sin hemstad i hela sitt liv och det är klart att det är nyttigt och utvecklande att få känna på hur det är att leva (inte bara semestra) någon annanstans. Å andra sidan så känner jag mig inte ett dugg redo att släppa allt det här som man byggt upp under snart 20 år. Att bo långt bort från allt det där man kämpat så hårt för att lära känna och till slut faktiskt älska. Hur kan man vara det?
Jag önskar att jag kunde hålla huvudet högt när jag säger att nä, jag kommer med all sannolikhet att bo kvar här (eller Linköping, jag kanske blir trött på pendlandet efter några år...) under hela utbildningen och när den är klar är jag nästan 26 år gammal, men på något sätt är man ju programmerad att skämmas över det. För att alla andra flyr, jobbar i Australien (alltså for real? den grejen kommer jag verkligen aldrig att förstå...) eller backpackar i nån djungel nånstans typ. Man är liksom inte värdig om man stannar kvar. Sure, jag kommer verkligen inte ha alla dessa coola stories att berätta, men jag gör i alla fall det jag känner passar mig bäst för stunden. Det om något tycker jag är värdigt.
Jag vet att jag vill bli lärare (gymnasielärare i engelska och religion närmare bestämt) och det känns svinbra och jag ser verkligen jättemycket fram emot att börja utbildningen i höst (fråga mig om jag är lika entusiastisk efter några år hhöhö....). Jag har även bestämt mig för att stanna kvar här i trygga Norrköping och plugga på LiU. Eller ja, det har jag väl vetat ett tag nu, men tidigare var jag ju inne på annat (mest stockholm, men även andra städer). Det känns... tryggt. Men inte särskilt spännande. Egentligen tror jag verkligen att alla mår bra av att inte bo kvar i sin hemstad i hela sitt liv och det är klart att det är nyttigt och utvecklande att få känna på hur det är att leva (inte bara semestra) någon annanstans. Å andra sidan så känner jag mig inte ett dugg redo att släppa allt det här som man byggt upp under snart 20 år. Att bo långt bort från allt det där man kämpat så hårt för att lära känna och till slut faktiskt älska. Hur kan man vara det?
Jag önskar att jag kunde hålla huvudet högt när jag säger att nä, jag kommer med all sannolikhet att bo kvar här (eller Linköping, jag kanske blir trött på pendlandet efter några år...) under hela utbildningen och när den är klar är jag nästan 26 år gammal, men på något sätt är man ju programmerad att skämmas över det. För att alla andra flyr, jobbar i Australien (alltså for real? den grejen kommer jag verkligen aldrig att förstå...) eller backpackar i nån djungel nånstans typ. Man är liksom inte värdig om man stannar kvar. Sure, jag kommer verkligen inte ha alla dessa coola stories att berätta, men jag gör i alla fall det jag känner passar mig bäst för stunden. Det om något tycker jag är värdigt.
Det jag måste börja förstå själv är att man är ung länge. Sure, jag förstår känslan av att ha tagit studenten och vilja "börja leva" direkt innan man settle down och börjar samla damm typ, men 26 år är ingen ålder. Det finns ingenting som säger att jag då måste skaffa ett heltidsjobb och stanna kvar där tills jag pensionerar mig. Vill jag kan jag backpacka i Peru eller surfa i Australien (igen, det kommer aldrig att hända) då och förmodligen kunna njuta av det på ett helt annat sätt än vad jag skulle göra idag. Med tanke på att jag vill bli engelskalärare hoppas jag också på att det finns möjligheter för utomlandspraktik vilket känns väldigt lockande. Några månader utomlands klarar jag av. Just nu tänker jag bara vara glad över att jag faktiskt vet vad jag vill göra med mitt liv (även om det inte innefattar några grand plans som kommer att rädda världen. Är det fel att drömma om ett normalt jäkla svenssonliv med ett tryggt jobb, villa i förorten, några söta kids och tacos på fredagarna? Helt ärligt är det vad jag drömmer om innan jag somnar, inte att bestiga berg eller hoppa fallskärm...åh du tråkiga personlighet, haha!) och att det är inom räckhåll. Jag önskar att alla kunde få ha den lyxen.
Ja ni, när jag är 27 år och fortfarande dräggar loss på Puls på lördagarna, kom gärna fram och ge mig en kram eller nåt. Det kan alltid behövas! "But for now we are young" om det kan man faktiskt vara i Norrköping också. Just watch me!
euphoric heartbreak
En fet jävla puss på munnen till mina fina boys och till alla jäkla directioners där ute i landet, framför allt i sverige. Inte långt kvar tills det är vår tur ♥
(btw, GRÅT till videon era själlösa jävla djur.)
(btw2 ikväll är det ÄNTLIGEN oscarsgalan! jag har laddat upp med odds, listor och en massa snacks. nu hoppas vi bara på nån riktig skräll och kanske en skandal också.)
åh
like you wanna be loved...
"If I had to choose between me and you I'd choose me though I know that I'd lose"
Antar att man skulle kunna skriva om "viktiga" saker. Typ hur FEL osv det är att Kourtney Kardashians dotter Penelope (typ ett år) har en mini-balenciagaväska. En gul. MEN DEN ÄR JU SÅ JÄVLA SÖT! Har inte lust att klaga på det (keeping up with the kardashians är just nu höjdpunkten på min dag f.ö ehehhe... ajdå). Orkar inte riktigt med nåt som är djupt, seriöst eller viktigt just nu. När man insett att världen är bortom all räddning kan man i stället börja känna genuin lycka och pirr-i-hela-kroppen-magi över ett nytt läppstift eller den PERFEKTA nyansen på ett rouge. Eller över faktumet att dougie poynter använder tre olika läppbalsam beroende på läpparnas torrhet. Alltså. För bra!
Sportlovs-utgången i onsdags blev lite weird faktiskt. Jag gillar inte solbrända 94:or. Men ananasdrinkar är fedt gott och well. Emilia och jag jobbar på att byta ut euphoria-dansen mot begging-dansen. Det går... sådär. Euphoria är ju inte jätteavancerat (alla kan kasta lite med armarna ju) men att skutta runt som finaste Anton (bara att han heter Anton.... ödet, you're a funny one!) i höga klackar är inte så jävla easy asså. Framför allt inte på ett överfullt och svettigt dansgolv. But we're getting there! Skam den som ger sig.
Jag gottar nu ner mig i gamla svettigt klassiska brittiska (för många adjektiv, aja...) band och reminiscear i tonerna till empire, up all night (...inte 1d's version....) och time for heroes. Har även börjat kolla på sista säsongen av Lost och ångesten inför slutet har redan infunnit sig. Ni vet den där tomma känslan när allt bara är... över? Vad ska jag då göra med mitt liv? Ae det är för sorgligt asså. Sakerna man utsätter sig själv för </3
Ha en bra helg allihop. Ta hand om varandra ♥
"What is love but the strangest of feelings, a sin you swallow for the rest of your life"
i'll wait for you
Såja, alla hjärtans dag. Jag skulle kunna vara djupt sorgsen, lonely och bitter men äh... det är jag väl alla dagar? Vi gör det bästa av situationen i stället. Var hos frissan imorse (ja, klockan 12 är morgon....) och klippte och färgade håret. Skööööönt att bli av med slitna toppar och utväxt! Ska snart iväg och jobba lite stängning, bättre valentines day kan man ju knappast få. Svettiga singelkillar? Tror jag drog vinstlotten denna kärlekens kväll alltså. Sucks to be you i ditt monogama tråk-förhållande. Eehehehhe...
Vad jag också gör är att spendera kvällen med mannen som vann mitt hjärta loooong ago och som fortfarande finns kvar. Bästa, finaste, innerligaste lilla Bruce. Hans top 10 love songs är liksom de enda som förstår mig en kväll som denna.
För övrigt är jag väldigt nöjd med livet just nu. Det flyter på och jag trivs, vad mer kan man begära?
Ta hand om varandra. Valentines day or not!
xx
"There's one thing mister, that I know
That's if you think your heart is stone
And that you're rough enough to whip this world alone
Alone buddy there ain't no peace of mind
That's why I'll keep searching till I find my special one"
That's if you think your heart is stone
And that you're rough enough to whip this world alone
Alone buddy there ain't no peace of mind
That's why I'll keep searching till I find my special one"
det här med intryck...
ja, de når ju både öron och ögon. ibland på samma gång, ibland inte. det här lyssnar/tittar jag lite extra på idag i alla fall, ni får göra precis som ni vill (stupid democracy...) Den som hittar en ung, blonderad fotbollskille som kan dansa sådär, GE HONOM TILL MIG. Jag skiter i vad det kostar, jag har fan dibs på honom alltså! Ibland undrar jag om inte syntetisk framställning av människor är en bra idé alltså. Jag skulle skapa sådana underbara varelser, that's for sure...
sunday revelations
jag vet inte vad jag vill säga egentligen
Är sådär härligt mör i kroppen efter 70 minuters spinning, daemn det var jobbigt idag! Börjar gilla spinning mer och mer känner jag... man får för varje gång in mer och bättre teknik vilket gör att det bara blir jobbigare och jobbigare, men så ska det ju vara! Man känner verkligen också att det är andra muskler som får arbeta, sådana som jag i vanliga fall inte brukar använda. Benen, ryggen och rumpan får sig en rejäl omgång och det känns asbra!
Annars har jag idag vart på stan och bränt lite mer pengar...........Studiemedlet för januari kommer inte hålla så länge, men eftersom det är första gången sedan juni som jag får in pengar tänkte jag unna mig. Har lagt upp en extremt seriös och komplicerad (ironi) budget för kommande månader, dock. Kommer få drygt 2100:- i månaden. (Lite drygt) 100:- av de går ju till glossyboxen, 1000:- får jag spendera på onödiga saker (smink, kläder etc) och 1000:- på nöjen (utgångar, mat etc). Men eftersom jag sällan spenderar 1000:- på nöjen så ska jag spara det som blir över. Har ingen aning om hur duktig jag kommer vara, blir det 800:- eller 0:- i sparkassan liksom? Vi får se. Känns ju dock som att det är en vettig idé att spara undan lite.
I måndags natt hade jag min första Lost-dröm ever. Ellen har varnat mig om dem, men jag klarade mig nästan 3 säsongen utan dem och började tro att det bara var hon som är konstig. Men ja, sedan kom den... Vaknade upp helt kallsvettig och har på riktigt inte kunna sluta tänka på den. Att förklara vore väldigt svårt, men jag kan ju säga att jag och Sawyer skulle rädda Kate (surprise.....) som blivit tillfångatagen av the others. Deras ledare var dock Locke, som var mörkhyad... Jack hade gift sig med Elliot från Scrubs, och de bodde på ön och födde upp vita kaniner och isbjörnar som de utförde medicinska tester på. Någonstans på ön hade the others gömt Uno-kort med bilder av killarna i Mcfly, Britney Spears och Avril Lavigne (???) på som nån skulle rädda innan de dog. Ja....Jag är ganska glad att jag vaknade.
Så, ännu ett väldigt random inlägg utan någon som helst röd tråd. Sånt jag gör bäst. Puss och kram på er!
xx
My beauty favourites!
En toaster-instabild från idag med mina fem (nåja, typ) bästa skönhetsprylar som jag skulle ha mycket svårt att leva utan (nåja, typ).
HÅRETS bästa vänner är volymsprayen "Superstar" från Tigi (som över lag har de bästa hårprodukterna enligt mig, deras "dumb blonde"-schampoo och balsam använder jag slaviskt, och deras "masterpiece"-hårspray är också väldigt bra!) och Lalines hårolja "Hair affair". Älskar den lätta oljan i sprayform så att man slipper risken för överdosering och ett fett resultat...
FÖTTERNAS darling är denna foot lotion från Burt's Bees. UNDERBAR! Fötterna blir babylena och känns fräscha. Det enda som är något negativt är att det, pga pepparminstdoften, lite känns som att man smörjer in fötterna med tandkräm...
De absolut bästa budgetögonskuggorna kommer från Pierre René. Jag menar, tre för 99:-, billigare kan man ju knappast be om? Finns i många fina färger, bra pigmenterade och extremt lättapplicerade.
Den ultimata make up-produkten kommer dock från Benefit (världens bästa sminkmärke med allt man kan önska sig - superprodukter som gör under, snygga förpackningar, roliga namn men utan en massa krångel. Negativt är dock att det är liiite dyrt för min smala studentplånbok samt att de endast säljs på Sephora i Täby... Asos har dock ett bra utbud och de shippar ju gratis till Sverige vilket är super!), nämligen highlightern "Watt's up!" som ger ett perfekt resultat utan att shimmra för mycket så att man känner sig glansig...
Läpparnas bff's finns i Isadoras Jelly Kiss. Sjukt bra läppstift i perfekta färger (min favorit är "coral punch") som inte torkar ut läpparna utan tvärt om återfuktar dem samtidigt som de ger mycket och bra färg. Älskar gelformulan vilket gör att man kan applicera dem lite vartsom, utan varken läppenna eller pensel, utan att riskera att får en clown-mun. De luktar jättegott och har en snygg och praktisk hylsa med magnet i locket (aldrig mer borttappade lock!).
Så, det var mina favoriter som piggar upp vardagen (och festen...), alla har vi ju våra älsklingar. Nu ska jag till Ica och hämta ut ett paket med en massa penslar och en fotskrubb från Dirty Works (favvo-märke, testa!), sedan blir det träning, jobb och häng. Puss och ha en fin fredag!
inte för att jag är sån men...
...jo det är jag. det finaste ni någonsin kommer kunna se.
vad jag just nu tycker är förbannat fint
"Tell them I was happy and my heart is broken
All my scars are open
Tell them all I hoped would be impossible"
All my scars are open
Tell them all I hoped would be impossible"
mitt liv atm (är jag konstig som faktiskt trivs??)
den som aldrig säger nej
Öuh alltså, om mindre än två veckor börjar jag skolan? Hur WEIRD känns inte det? Men hey, jag är så jääävla taggad. För tentaplugg? Nä. För allt annat skolrelaterat? Hellz YEAH! Ska läsa två kurser parallellt (15 resp. 7,5 hp så det blir ändå bara 75%) och den första (etik 1) börjar den 22 januari. Filosofin börjar den 7 februari. Ett halvår av mindfuck och moralpredikan ska jag väl klara av? Ser mest fram emot the oh so glory studiemedel, kommer förmodligen få drygt 2000 i månaden. För en tjej som haft noll inkomst sedan studenten är det MAFFIGT. Kommer känna mig sjukt rik, känns som om att hela världens dörrar öppnas för mig...åh pengaaaar.... startade nyss en prenumenation på glossybox som jag velat sen augusti men inte haft råd med. Tänk vad materiella ting kan göra dig lycklig... har precis tagit emot paket med en glittereyeliner från too faced, vit kajal från maybelline, bronzer från wet 'n wild samt en svart topp från nelly.
Annars jobbar jag på lite (nyårslöftestränarna invaderar gymmen vilket gör det proppat vid vissa tider...men aja, hellre det än ett dött ställe!), tränar på och betar mig igenom alla Lost-säsonger. Ja, nån gång skulle det väl va min tur också... Efter att bror och ellen höjt serien till skyarna hade jag ju rätt höga förväntingar, men jag är lite besviken... Sure, det är en bra serie men alldeles för händelselös. I s. 1 hände det ju absolut INGENTING av värde, s. 2 är mycket, mycket bättre. Har kärat ner mig i Sawyer, och älskar också Sun, Claire, Locke och Hurley. Hatobjekten är Charlie, Kate och framför allt Ana-Lucia. Bara så att ni vet...
Nä, imorgon ska jag fixa en massa shit, träna, jobba och sova. Livet.
Cheers ponytails, xx
har ju fem andra nyårslöften också kom jag på....
Asså killar, killar, killar! Vi ses i maj!
(bäst: harry covering all four nipples, tihi!)
Shine a light on me
Mitt nyårslöfte:
Det har det iofs vart sedan jag gick i femman, men ändå. Begreppet att "sikta mot stjärnorna" tas väldigt bokstavligt hos yours truly.
"Ugly is the world for all and if I'm right then prove me wrong"
happy new year!
Ha det fint kära vänner, ta hand om varandra!
xxx
MMXII
Jävlar vad shit som hänt under 2012. Inga riktigt earth shaking-grejer som förändrat mitt liv, men väääldigt mycket annat. Jag har inte direkt haft brist på händelser att bearbeta och överanalysera om vi säger så... Nu är det snart 2013 och jag antar att man ska sätta upp mål? Ha nåt att sträva efter? Konkreta och realistiska drömmar som på något sätt ska fullända ens liv. "2013 ska bli mitt år!" Som om man har någon som helst makt över sitt eget liv. Den som säger det ljuger... Men nu ska vi inte vara sådana, jag ser faktiskt fram emot 2013 på ett sätt jag nog aldrig sett fram emot något nytt år förut. Jag ser fram emot att börja plugga igen, jag har verkligen saknat det. Ser fram emot något mer fasta rutiner, ett schema att följa och lite nytt att tortera hjärnan med. 2013 blir kanske det året jag växer upp? Vore ju fint med en stundande 20-årsdag och grejer. Lämna tonårsångesten, problemhyn och allt drama bakom sig? Hahahaa....nåväl, drömma kan man väl alltid...
För att wrappa things up lite tänker jag lista en del saker, roliga som tråkiga, som rör 2012. Jorden gick ju tyvärr inte under (säger som grumpy cat: "worst apocolypse ever!") så vi får väl dras med lökiga listor i år igen. Enjoy!
Årets låt: Tycker att det är jättesvårt att kröna en solklar vinnare i år, men måste jag säga en så säger jag Pyramids av Frank Ocean.
Årets album: Får bli frankis där också med sin CHANNEL orange. Frank kan vara årets personlighet också för den delen, en genuint jävla fin och vettig människa som gör musik med Tyler the Creator, vem tror på sånt?
Årets konsert: Säger jag något annat är Springsteen på Ullevi i juli är jag ju sinnessjuk. Bästa. Ever. Bubblare blir Blur, Bon Iver och Odd Future på Way out West.
Årets låt som egentligen inte är från i år men som jag ändå kommer förknippa med hela 2012: YA BB!!!! Ta en viss misslyckad bal, raise it with en GLORIOUS balnatt, ta nån helg därefter och en underbar sommar. Ta studentveckan. Blanda allt i en skål och produkten som stiger ur massan är Ya bb. Låten är sån ren jävla lycka blandad med lite melankoli och sentimentalitet men jävlar vilka fina minnen den bär med sig. Priceless.
Årets raggningsreplik: "Call me maybe". Har jag testat det? Ja. Funkar det? Ja.
Årets händelser i stort: Måste väl säga allt som har med studenten att göra, dvs hela studentveckan och allt tillhörande. Något omtumlande och faktiskt inte så ångestladdat som jag trodde att det skulle vara.
Årets känsla: Den där känslan av hopp som byggs upp men sedan raseras igen. Som en jävla sinuskurva genom fyra årstider.
Årets ilska: Människor i allmänhet, smygrasister i synnerlighet och framför allt de som inte ens smyger med det utan titulerar sig som sverigedemokrater.
Årets fatala misstag som upprepades i princip varje dag: Att läsa fb-kommentarer till inlägg på random fientlig sida eller statusuppdatering. Folk. är. på. riktigt. helt. jävla. qi-befriade.
Årets "vet inte om jag ska skratta eller gråta men jag tror att jag skrattar": Skilsmässan mellan Tom Cruise och Katie Holmes. Tompa är singel och enligt Klick har han ju en thing för svenska blondiner.... Tompaaaaa???
Årets "vet inte om jag ska skratta eller gråta men jag tror att jag gråter": Frank Ocean ställde in. Två gånger. Jag missade honom två gånger. Skjut. Mig.
Årets fniss i mammahjärtat: The birth of baby Estelle! Ååååååååååååh mitt rojalisthjärta och min rojalistkropp jublar och gråter glädjetårar på samma gång. Sötare prinsessa har nog aldrig skådats.
Årets resa: San Francisco!
Årets upplevelse: San Francisco!
Årets stad: San Francisco!
Årets människor: Människorna på EF Fisherman's Wharf i San Francisco!
Årets mat: Take away-clam chowder på pier 39 i San Francisco!
Jag tror att jag slutar där, annars blir ni aldrig av med mig. Puss och gott nytt år på er, låt mig aldrig påverka eller inspirera er.
Bless xx
jag kommer alltid stå jonathan johansson i skuld
"Jag har längtat efter våld, efter hämnd och mer förnedring
Men den stora, stora rädslan är inte här ikväll
Det ekar mellan husen, ingen rörelse någonstans
Bara det fina, tunna ljuset mellan våran värld och din"
Men den stora, stora rädslan är inte här ikväll
Det ekar mellan husen, ingen rörelse någonstans
Bara det fina, tunna ljuset mellan våran värld och din"