Introducing: Årets julklapp!
"Jag har samlat på bootlegs från ’78-turnén sen jag fick köra moped lagligt. Och att nu få se en tidigare okänd inspelning av en hel konsert på dvd från Houston, Texas, är den absoluta höjdpunkten.
Bruce och resten av E Street Band spelar som vettvillingar. Setlistan är ... sjuk.
I boxens magnifika dokumentär försöker Springsteen själv att förklara vad som händer mellan honom och publiken efter han räknar in E Street Band och låtarna slår på efterbrännkammaren:”1,2,3,4... whump”.Precis så är det.
Precis så känns det. ”Whump”.
Fem plus? Jag hade kunnat sätta sjuttiosex"
Finaste Markus Larsson, finaste finaste finaste jävla Bruce Springsteen. Någonstans räcker det så.
p.s....
Jag ser om alla Gossip Girl-säsonger. Nate oh Nate... Jag dör lite inombords varje jävla gång. Textbook case på hur snygghet defineras.
(well, denna scen tog jag bara för att "I'm Chuck Bass" är så jävla epic)
kan.inte.sluta.kolla
"ring ring" "hello?" "ring ring" "hello?" "ring ring" "hello?" "ring ring" "hello?" "ring ring" "hello?"
Om jag var 10 år yngre skulle jag inte behöva dig längre
Jag skulle kunna skriva en bibel om de 10 fina år jag nu levt med Håkan Hellströms musik innanför skinnet. Jag skulle kunna deklarera hur mycket hans ord och visor berört mig.
Fast det känns som om jag skulle förstöra något fint då. Det där fina som Håkan Hellström har byggt upp, och som alla med ett EQ över 20 förstår.
För, efter gårdagens "Explodera Scandinavium" är det så jävla tydligt. Alla de som fortfarande står kvar med sin "Håkan Hellström kan inte sjunga"-åsikt är ju fan dumma i huvudet. Helt ärligt, totalt pantade. Och det kan jag säga utan att peka finger åt antagonister. Håkan Hellström är allt. Allt, fan.
(Bäst igår vad Hurricane Gilbert. Känns egentligen rätt trist att säga det, men det var något alldeles extra med den igår. Better than ever. Vad som var sämst? Haha, vilken jävla fråga...)
hehehehehheheheheee
Kul.
All I want is you
TOP 10
TOP 10 VÄRLDENS BÄSTA FILMER:
10. Love Actually - Hugh Grant, ladies, är rolig. Den som inte skrattar åt dans-scenen, "Hi! Pathetic" eller "I hate uncle Jamie!" har fan ingen humor alls. Visst är filmen lite cheesy ibland, men man kan ju behöva sånt också! ;)
9. Moulin Rouge - Nicole Kidman, Ewan McGregor och cancan-dans. The fantastic three!
8. The Wrestler - En avdankad Mickey Rourke, "glammig" wrestling och en förlorad dotter. Hur fint? Mycket.
7. Rocky I - Alla känner Rocky. Alla vet om filmhistoriens sötaste kärlekshistoria, täckt av brutna näsor och vinnarskallar.
6. Garden State - Ångestladdat New Jersey, Zach Braff, Natalie Portman och pillerberoende. Och världens bästa soundtrack.
5. Corpse Bride - Classic Tim Burton med awkward feelings in disguise liksom. När man kan sympatisera med lerfigurer med lappade kroppar och en inneboende maskar, då har man en bra regissör... typ.
4. Clockwork Orange - Classic Kubrick! Suggestiva karaktärer, hemska våldsscener och en moralkrypande undertone. Again - Classic Kubrick.
3. Eyes Wide Shut - Ännu en Kubrick. En New York-idyll som krossas av lögner, hemliga sekter och oanade kontakter. Allt i ett sken av drömmar. Och världens mest effektgivande filmmusik!
2. Mulholland Drive - Du ser den, tror att du hänger med. Sedan kommer vändningen och allt vänds upp och ner. Vem är vem? Vad är dröm och vad är verklighet? Vad är nutid, framtid, past? Trots åtaliga timmar spenderade framför analyser förstår du ingenting. Där har vi en bra film, vänner.
1. Ung Rebell - Egentligen räcker det ju att säga James Dean, men for the better kan man ju nämna en psykiskt instabil vän, chicken race, disfunktionella familjer, 50's och helt enkelt unga rebeller. Det klingar ju så fint att jag får lite hjärtsnörp. 
If you don't feel the way I do it don't matter
Efter det blev det lite häng på McDonald's med skönt folk, och sedan åkte jag hem med Emilia och soooov! Idag har jag ont i precis hela kroppen, min röst är paj och huvdet värker lite. Men det är ju värt det, verkligen.
Det finns nog inget bättre än en riktigt bra konsert, faktiskt. Håkan i Gbg i november och Suede på Cirkus i december står på tur och det ska bli galet kul det med.
Like the moon and the stars and the sun
OLD HABITS DIE HARD
Mick Jagger - Old habits die hard
Kan vara den ultimata höstlåten. Och en av världens bästa låtar over all. Den är magic.
Det finns något stort över den här låten
River en vacker dröm när alla vill se dig dala nu som Håkan Hellström
Och så gör han det igen. Finaste underbaraste Håkan forever.
SUGARY SMILE
SALLY CINNAMON YOU'RE MY WORLD
Så. Jävla. Vackert.
Men åååååååååååh, det här vill jag dö till!
Vafan, det är ju rätt fint alltså...
mmmmm...
Min höst!
Was it something I said?
Brandon Flowers "Flamingo" är sjukt awesome, faktiskt. Visst låter det precis likadant som Killers, men det är ju också det som är charmen... Jag är i alla fall helt fast, och låten ovan är en av de bästa.
Btw saknar jag NME's "This week Brandon Flowers looks like"! När de liknade honom med en sälbebis dog mitt hjärta litegrann. Vännen!
Vi ses i december, sadness!
Nörden i mig jublar!
2. Elfte Timmen (satiriskt valprogram, tvåan, 21.30) är genialt. Soran Ismail "men sedan säljs ju de flesta bröstpumpar svart" och Lars Ohly "en kompis till mig blir utstött av Mon...ika". Eller varför inte "kanske har moderater alltid varit snälla gullepojkar bara att de aldrig visat det förens nu". "Kisse, Noppe, Peppe, så heter moderater!" Som sagt, genialt. Se!
I rymden finns inga känslor
Jag såg "I rymden finns inga känslor" som novellfilm på SVT i somras, och vips så har den kommit som långfilm! Jag är galet kär i den (kanske för att jag relaterar lite för mycket till asperger-människor...) och vill se mer, mer, mer! Såå... ett biobesök snarast, who's with me? :D
You'd better watch out 'cause I like you
And I will never learn from this, and you'll regret all the hugs and kisses
