Egentligen tillhör jag gruppen som bara köper sådana här vitamin-drycker för att känna mig lite fashion (för hur wonderful det än är så är det fan inte fashion med vanlig cola, ledsen...) och struntar i att de egentligen är svinäckliga. Det är lite samma som med människor som dricker light-produkter - känns det inte lite pinsamt att de endast gör det för att de nån gång trodde de skulle bli smala om de gjorde det? Annars är det ju hur ologiskt som helst att börja dricka light eftersom det 1. är svinsvinsvinäckligt och 2. är den mindre vanliga varianten.
Å andra sidan är det ju precis så med dessa vitamin-tjafs också. De smakar utspädd köpesaft men oj, plötsligt var det coolt och då fan plågar vi oss med det! "Fashion is danger" som mina kära nya zeeländska vänner brukar säga.
I alla fall. Det jag ville säga var att jag ändå tycker att just denna smak (citron/lime) är rätt god. Inget som kan konkurrera ut min kära cola, men ändå gott.
Och så vill jag också säga att Tiny's webcam är grymt överexponerad och att mina naglar inte är orangea utan rosa. Period.

       
Min syster är fan lycklig som har mig. NOTERA att jag har suttit och, för hand, plockat ut de blåa (och lite gröna och vita) strösselbitarna ur en strösselmix! Här lider jag för konsten, indeed!

Jag är en doodlare. That's what I do liksom. Kanske är det därför mina betyg börjar dala...

   
den är så jävla snygg och jag är smurfigt kär. här ska fingås! tjing.

Jag har fått bröllops-yra.
Jag skäms lite, för om sanningen ska fram var det IGÅR jag fick reda på att prins William och Kate Middleton ska gifta sig om knappt en jävla månad! Jag hörde om deras förlovning för typ några månader sedan! Hur kommer det sig att det tog 1,5 år att planera danne och vickans bröllop medans det bara tar ungefär ett halvår att planera ett brittiskt rojalistiskt storverk?
I alla fall. Jag är tagen! Jag är en blödig rojalist = jag smälter när våra prinsar och prinsessor skall gifta sig. Mitt inre gråter dock lite när den manliga varianten gör det eftersom det i sin tur minskar chansen för mig att gifta mig med en prins och bli prinsessa. Jag antar att jag fortfarande kan satsa på calle-fille (han är ju rätt så söt...), men åh... Helst vill jag ha jetset-prinsarna i Monaco, Andrea och Pierre. They've got the looks, they've got the cash and they've got the titles, all that's missing is me! Jag kan se hur hakorna fallerar hos Helena och Olivia på Klick-redaktionen när de ser the latest news från de monogastiska (jag har verkligen ingen aning om vad det där betyder) tidningarna... Haha, det vore nåt.

Anyways. Nu är det ju inte min tur, utan Kate's. Lucky bastard. Alla feminister där ute vill att vi females ska arbeta tillsammans och älskar varandra - men hur fan ska man kunna gilla någon icke-adlig brud som gifter sig med en prins? Snacka om att hon saknar compassion. Vad hände med solidariteten? Alla ska med?
Äh, hon kan få William. Han är ju ändå ganska ful. Men vänta ni bara, om ett tag är det jag och Pierre Casiraghi...


Just look at him! hahaaa

Var hos reggis idag (=tandregleringen. Viktigt att skilja på tandis och reggis, vet ni! Sedan tycker jag om att säga "reggis" med en riktigt bred stockholmska, för då låter det helt plötsligt som något nytt hippt inneställe där typ prinsessan Madeleines ex hänger. "Aarå, jag ska bara förbi reggis ett tag!") och undersökte munnen min. Ni förstår, normala kids i min ålder tar ut sin tandställning typ nu, jag har inte ens fått in den ;p Kan ha att göra med att jag tappade (eller snarare drog ut...) mina mjölkisar extremt sent. Aja, är man en late bloomer så är man...
I alla fall. I juni åker den in. Och jag får redan lite ångest! Handlade min tandställning bara om utseende hade jag nog inte tatt den. Nog för att jag hatar mina inåtstående rått-framtänder, men jag tycker om mina små vampyrtänder! Det är sjukt sorgligt att de kommer försvinna... Och jag är en sucker för brittiskt sneda och icke-perfekta tänder, det finns inget charmigare! Men med mitt extrema djupbett så biter jag mig i gommen med de nedre tänderna och det gör så jävla ont ska ni veta. Tyck synd om mig som har levt med en sönderbiten och svullen gom i hela mitt liv! Pity me. All välgörenhet godtas...

Annars så gillar jag vädret. Eller?
Näh. Fan vad det är mainstream att gilla våren. Fan vad det är mainstream att vara glad. Det är nu som alla pessimistiska cyniker of the world måste unite. Det är nu vi jobbar som bäst och allra effektivast. Men just nu låter jag er andra sköta jobbet. Gå ut i solen ni, få cancer, myggbett, sand i skorna och pollen i näsan, gört.
Kände ni vändningen? Hihihi...

Tänkte bara stop by and say Hej! Jag har spenderat helgen i mysiga, men blåsiga, Örebro med Sveriges finaste människor, aka Liberala ungdomsförbundet. Det var väl ungefär det. Och fyi så trivs jag inte alls att lyssna på musik vid datorn med hörlurar på. Det är fan FÖR isolerande att inte höra sig själv andas.
PUSS xxxxxx

"Hur kan det vara så vackert, något som dör? Hur kan man glömma vad man lever för?"

Jag skulle kunna skriva en lista om hur jävlig denna dag har varit. Och well, det tänker jag göra också... deppigt värre.

- Fysikprov. Enough said.

- Vi fick tillbaka våra kemiprov (om kemiska jämvikter) och det gick inte bra alls. Visserligen är jag rätt lugn eftersom I saw it coming liksom. Välförtjänt.

- Vi fick tillbaka våra slutprov i matte c + betygssnack med marcus. Well oh well, hello kära g i matte c! Inte heller det tog mig så hårt egentligen, jag sätter ju själv mina gränser liksom... (jag fick i alla fall ett fint plus i g-kanten om det gör någon nytta. typ nej. hata dagens betygssystem)

- Glömde säga att mellan det pissiga kemiprovsbetyget och mattebetyget hade jag hål i 1,5 h. Helt ensam också! Tacka fan för att de geer ligger så nära stan... tänkte jag och gick dit för att sedan öppna plånboken och inse att shit, jag är fattig. Jag lyckades i alla fall skrapa ihop några tjugor och småmynt och köpa mig en klänning (H&M 99 pix!) vilket höjde lyckobarometern liiiite men inte mycket. Blev mest depp över min brist på cash och den not so much-bristen på snygga saker att köpa...

- Jag vandrar hem och möts av ett åh så hemtrevligt hem som är rent, välstädat och snyggt inrett. NOT. Jag möts av två unga snickare som ockuperar hela jävla trappen med sina jävla byggställningar och breda jävla östgötska. Så fort jag tar ett steg utanför köket eller vardagsrummet attackeras jag av byggdamm och sågspån. Jag vill inte ens göra om i hallen, det är mammas dumma idé! Jag älskar vår retro-tapet från typ 70-talet, den är asball! Åh...

- Jag har feta köttsår på båda mina hälar. Tack.

- Ont i halsen och rethosta har jag också.

- Och en blåsa på tandköttet.

- Och som the giant pickle on the crap sandwich that is my day måste jag plugga in köksredskap på franska.

Tacka fan för att det är Grey's ikväll, att det finns choklad hemma (socker och shopping är det enda som biter på stress och olycka, det är ju typ vetenskapligt bevisat) och att min nya Kånken mini (brick-färgad) är jättefin. Imorgon ska jag och franskagänget hem till lilla Ulla (vår lärare) och laga mat. Haha who does that? Hon är rolig hon...



Of Montreal gör mig också lycklig... Världens häftigaste band!

När vi ändå snackar dinos så trippade jag och cornelia down memory lane här om dagen och återupptäckte Landet för längesedan! Finns det en bättre film typ? Eh, NÄ! Jag läste typ nyss att den var regisserad av George Lucas och Steven Spielberg, hah! Det hade jag ingen aning om. No wonder it's awesome liksom. Nej men srsly tlkng (har ingen aning om man öht kan förkorta "talking" så jag improviserade för att verka cool), det är en fab film. Lillefot är ju jordens godaste varelse som väcker de allra största av moderskänslor. Min favorit är ändå Cera. Vilken brud! Om jag hade vart en dinosaurie hade jag ju LÄTT vart Cera! Hon är såå fin... Och resten av gänget med Tagg, Petri och Kvacki är ju också störtsköna (jag menar, vem ville inte käka gräs efter Tagg's födelsescen när han käkar upp sitt hus? epic)

Sedan tänkte jag på hur det egentligen bara finns fyra scener (i fyra olika filmer) som på riktigt berör mig till tårar. Ni vet en sådan där innerlig smärta i bröstet då du inte vet vad du ska ta dig till. Den första är i just Landet för längesedan, när Lillefots mamma dör och hon frågar Lillefot om han minns hur hon berättade om Den stora dalen och han svarar att "ja men varför ska jag komma ihåg, du ska ju gå dit med mig!" ÅH! Sedan har vi när Bambis mamma dör (i Bambi), när Mufasa dör (i Lejonkungen) och självklart när Micke blir lämnad i skogen (i Micke och Molle). Jag vet inte varför, men just dessa genererar en särskild smärta som är åh så jävlig! Det är helt sjukt hur man kan relatera till en liten bebisdinosaurie egentligen men ååååh...

Enough om det, jag sitter här med fetaste klumpen i halsen nu.
Och ja, detta inlägg finns till för att kompensera det tidigare. Jag bevisar liksom att jag inte alls är så självcentrerad att jag bara bryr mig om mig själv - jag bryr mig faktiskt om tecknade dinosaurier, lejonbebisar, rådjurskids och rävungar också! Hah!

hahahha älskade Cera!

Ryan Adams väcker minnen, den mannen.
I taught myself how to grow old without any love
Sätter man ett B framför honom blir det en helt annan artist. Ett sidospår, jag vet, men det är väl ok?
Jag har ändå alltid tyckt att Ryan är ett mycket finare namn än Bryan.

Ja, världen är full av älskvärda män. Och kvinnor, men mest män faktiskt. En av dem är Colin Firth. Jag och mamma var precis på bio och såg "The King's Speech". (Mamma har tjatat i evigheter om att se den. Efteråt var det en sak hon var mest glad över - "Stina, jag höll mig vaken under hela filmen!") Jag kan tala om att jag 1. Var ungefär fyrtio år yngre än alla andra i biosalongen och 2. älskade filmen. Såklart. Vad annars? Det finns få människor jag älskar så mycket som Colin Firth (och Hugh Grant, trots att han inte hade något med just denna film att göra...). Den där pale-brittiska looken, de konstant bekymrade ögonen, den sluddriga accenten och de fyrkantiga käkbenen är kanske det charmigaste jag vet. OCH, ladies, Colin Firth är ju Uncle Jamie vafan! And "I hate uncle Jamie"! Älskvärt om något på denna kalla planet.

I alla fall. Ikväll är det mello-final och jag är så svensk att jag 1. använder uttrycket "mello" och 2. ser fram emot det. Jag tänker till och med gå så långt att jag säger vilka jag "hejar" på (känns väldigt lågstadie). Jag älskar The Monikers låt. Ja, det är väl den enda låt som jag tycker om... Men ja. Eric Saade är FETT SNYGG (som om ni inte redan visste det, hallå!) och är det något som kan charma såväl feta tyskar som snorkiga britter och fulla serber är det fan en snygg, ung kille som kan dansa och sjunger en sådan ren pop att tuggummi känns bisarrt i samma sammanhang. Trust me, jag vet sånt. Jag kan ju i alla fall lova att varje jävla brud mellan 4 och 18 år i hela jävla europa kommer att rösta, och det är quite a lot aight?

Nä, enough om sånt shit. Vi snackade ju om Ryan Adams, HUR kunde jag twista det så hårt? I alla fall, Ryan Adams... see for yourself. Hugs, xxxxxx


"Sometimes I feel like I'm going insane
Without the numbness or the pain so intense to feel, especially now it added up throught the years"

Normalbegåvande eller något intellektuella människor köper typ Dostojevskij och Tolstoj-klassiker på bokrean. Jag köper Tjuvtittat! Haha, jag älskar det! Här kommer favoriten som har genererat skrattattacker många gånger (att det är tagen i Linköping gör det hela liiite roligare också, fniss. Linköpingsbor, *djup suck*)


"1700 svenska 18-åringar säljer sex" - "börjar du bli pank? använd kroppen - tjäna stålar på hår och spermier"
Hahahahhah jag döööör

Idag har jag skrivit ett matteprov i två timmar. Det är fan mycket, jag har nog aldrig skrivit något prov så länge förut. Det gick, som vanligt, rätt skitdåligt, men det är sånt man får ta. Allt i skolan går rakt åt helvete för mig just nu, precis allt! Förutom möjligtvis musiken där man ligger på mvg bara för att man typ kan hantera en tamburin... I alla fall. Nu är äntligen matte c över och F A N vad det känns bra. Att jag förmodligen bara kommer att få G skiter jag i just nu. Ni vet, sedan jag kom på att jag vill bli lärare tar jag inte ett dåligt betyg lika hårt eftersom jag vet att jag kommer att komma in bara jag får G i allting liksom. Mina krav sänks i och med att samhällets gör det, så tacka FAN för att det bara är sorgliga puckon som vill bli lärare! Yay!
Efter matten hade jag franska och den där Ulla är fan full of surprises (and not in a good way...) och bestämde sig för att men Stina, du och Emilia kan ju skriva en uppsats! Jadu Ulla, klart att vi kan.
Det kan ha vart det sämsta jag någonsin skrivit på franska. Något om att jag hittade ett litet barn utanför en tågstation och var tvungen att ta hand om henne och du förstår, det är DÄRFÖR jag inte kunde träffa dig! Såklart! Suck...


Jag blev dock lite gladare när jag kom hem, för vad väntade i brevlådan om inte ett paket från Nelly? Ladies, i det låg mitt livs KAP! En svart långkjol (mamma säger att jag ser ut som en finsk zigenare och jag har lite svårt att veta hur jag ska ta det...) som är hur bekväm som helst och kostade - wait for it - 39 kronor!!!!!! Är det inte helt sjukt eller? Just nu är det ju fraktfritt på nelly också, så fan! Det var ett jävla köp! SÅ nöjd är jag. 
Problemet kom bara när jag skulle försöka fota den. Haha, fan vad jättetöntig jag känner mig! Men jag kan bjuda på det...

  
Ni fattar grejen. I love it! Helt lagom lång också, det brukar ju annars vara problemet med långkjolar/klänningar. Är man inte tre jävla meter lång så släpar de i marken likt nåt jävla brudsläp. Och då är jag väl ändå inte överdrivet kort, jag är ju nästan 1.70! (Eller ok, jag är typ 1.68 men beroende på vem som frågar brukar jag säga 1.70. Låter ju lite häftigare.)

Nog om kjolar och posarbilder, sånt får det att skära sig lite i hjärtat på mig.
Imorgon är det någon slags friluftsdag i skolan vilket är pretty neat. Allt för att slippa det vanliga schemat liksom! 
Vi ses, vänner xxxx