Dagen. Åh dagen. (åh mads med dagarna och rutorna på magarna).
Sista skapande svenska-lektionen och karin var söt och bjöd på fika (awe!). Perk: inget mer eber på väldigt länge. Kanske ever. Vem vet? Nästa vecka beger jag mig till Kungsgård (again...) för att börja läsa filosofi A. Jag förväntar mig att kursen ska bli flumflumflum, vad annars? Kan vi inte bara sitta och filosofera? Det är jag bra på!

Något jag tydligen inte är bra på är svenska (haha...me? fniss, min språkkunskap är ju helt dandy ju) då jag bara fick vg på provet. Tröst: det gick typ åt helvete för alla = det är fan inte oss det är fel på. Faktiskt. Jag är först med att skylla på me me me när det går dåligt på prov, men inte detta. Jag saknar Helena, jätte-jättemycket. Världens bästa lärare.

Kvällen spenderades på CL om integritet samt ett connected DS-möte med typ halva styrelsen. Sedan kom jag hem, åt, duschade, fixade lite i mitt rum (<3) och nu ska jag snart sova, ASTRÖTT som jag är. Imorgon kommer the vick and the fjäll hit och vi ska se Säkert! i flygeln. Ska bli helt dandy faktiskt, Annika Norlin är grym.
Jag har ett fett slutprov i matte c nästa vecka, men jag känner att jag liksom har gett upp där. Matte C är en äcklig jävla skitkurs som är så mycket svårare än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Faktiskt. Fast en perk kan vi ändå hitta: efter nästa vecka är den slut. Dock så börjar ju matte d direkt, men det är också den sista mattekursen jag kommer att läsa.

Men ja, nog snackat om det. Sjukt okul. Eller "sickly unfunny" som de hade sagt i Watford. Va?


Det här lyssnar jag på just nu, "Smith Westerns". Helt okej musik, om än lite för mycket noise för min smak...

- The Decemberists nya (The king is dead) är så JÄVLA BRA! Varenda jävla låt dödar mig av awesomeness. Framför allt "June Hymn", "Don't carry it all" och "January Hymn"

- Vänner, fellow suèdois, ovänner och främlingar - DET ÄR LOV! Det skulle inte kunnat komma mer lägligt. Fan vad jag behöver sömn och lediga dagar! (Veckorna mellan sport- och påsklovet kommer dock suga. Slutprov i MaC v.10, kemiprov om äckliga jävla jämvikter v. 11, fysikprov om elektricitet v.12, engelskaprov v.13 och ja, figure that out...)

- Äntligen har jag fixat mig en klipptid, det behövs. Nästa vecka blir jag kort(are)hårig!

- Jag ska fan unna mig själv manikyr nästa vecka. Fan vad bloggig jag kände mig när jag skrev så... men ja. Vi snackar inte tre meter långa fyrkantiga akrylnaglar här, utan bara lite.... ja, vad man nu gör. Vad vet jag? Nagellack?

- Igår skrev jag en bokanalys på engelska av dr. jekyll and mr. hyde på mindre än en timma och idag lyckades jag skriva ett första kapitel i en roman på sisådär fem word-sidor på en och en halv timma. Fan vad jag kan vara produktiv ibland!

- Så jävla ovärt egentligen. Fan, det är kallt ute. Min hjärna fryster. Därav allt detta babbel om absolut ingenting av något värde what so ever.

xxx

Och så sitter man här ännu en söndag och undrar vart fan helgen tog vägen... hm. I lungorna hos Plura, kanske. Finns ju gott med plats där.
Nästa vecka är ju den sista skolveckan innan sportlovet, vilket är en fet kick faktiskt. Man borde ha lov varannan vecka, det är nog det enda sättet att på något sätt motivera obstinata och skoltrötta tonåringar. Det eller gratis fika/sprit. Tål att tänkas på!

Gårkvällen (så kan man verkligen inte säga va? haha, tji på er) spenderades hos hall med le fabulous four typ. Mellomys (1. jag är jättekär i christian walz aka. wolverine. fiiiiin kille, fiiiiin röst! 2. jag fetingdiggar idol-daniels låt, it's like crack!!), twister (pinsamt nog har jag fan träningsvärk i benen idag... smidig_chey) och assnygg dans och popcornkastaochfångaimunnentävling (för att motverka särskrivandet <). Sådär fint och äkta som the good old days.

På tisdag har jag biologiprov och tror mig själv kunna så jävla mycket att jag inte pluggar till det. Ja, jag lär ångra det när jag sitter där med provet och inser att jag kanske inte är helt hundra på vad alleler och genotyper och locus är. Det är i alla fall galet roligt, jag älskar genetik! Jag älskar biologi. Det är nog mitt favoritämne efter svenska skulle jag tro...

Annars har jag i helgen beställt ett par Moheda-träskor (ja, några år efter De Medvetna, men vafan... jag är ju inte den snabbaste ponnyn i hagen heller) och insett att jag behöver införskaffa mig ett par nya gummistövlar. Jag har fastnat för ett par vita, lite lägre, från Vagabond. Och när man kollar på skor hos Vagabond fastnar man inte bara för ett par vita lantisskor skall ni veta, åh nej. Fan vad jag kommer bli så jävla mycket fattigare än vad jag redan är... Ibland hatar jag dessa brud-gener i mig.

Nu skulle jag kunna börja på min romananalys av Dr. Jekyll and Mr. Hyde (sjukt trist bok fyi) men det skulle ju vara att ta ett positivt steg i rätt riktning och sånt blir man ingen jävla rockstar av. Hah. Därför ska jag vara jävligt cool och göra spellistor på Spotify i stället. Produktivt OCH roligt. "I learn more from a three minute record baby, than I've ever learned in school".
Ta hand om er, xxxx

Skor jag har köpt:

Skor jag vill ha:
        

Familjen Annorlunda måste vara jordens finaste tv-program! Jag har slaviskt följt alla säsonger och jag blir lika tagen varje måndag. Jag älskar att i varje avsnitt slängas mellan känslan av "oh fy fan vad jobbigt med ungar, jag ska fan aldrig skaffa barn!" och "åååååh, underbara barn! Jag vill också ha tio kids!"
Nejvars. Jag vill varken ha noll eller tio kids, ett mellanting blir nog bra.
Varje säsong slås jag också av tanken att shit, dessa ungar kommer ju fan bli riktigt bra människor. Jag har verkligen en hjärtlig känsla av det! Tänk vilken ödmjukhet de måste ha, vilken förmåga till förhandling och tålamod och för att inte tala om generositeten de måste få!

Jag trivs väldigt bra i min plats som yngst av tre, men visst fan känner jag för kidsen som växer upp som yngst av tio. Haha.

Nej, här är det ingen vila och ingen jävla resort. Jag blandar mina tatueringsplaner (107 dagar kvar...) med svenskaplugg om världens finaste Tor som föredrar att gå över den flammande regnbågsbron då de andra gudarna rider. Cool kille, det.
xxxx

Fina shorts som jag är helt kär i!

Jag har kommit på att jag fan är långhårig! Har jag ever haft såhär långt hår förut? Typ njaa. Egentligen så trivs jag rätt så bra med att ha långt hår, jag passar mycket bättre i det... Men åh, jag ska nog klippa mig ändå. Fast inte jättekort, men ungefär till axlarna. Sådär mes-"åååååh-ska-jag-vara-lång-eller-korthårig?" Typ. Då gäller det bara att klämma in ett frisörbesök någon gång också.
Aaaaaja. Ha en fin natt tillsammans, ponies xxx

Jag har bytt lite lp's on my wall till dessa godingar. Eller ok, born in the usa fick vara kvar bara för att det inte bara är världens bästa album utan också världens snyggaste. Annars fick lite Pet Shop Boys, Bryan Ferry, Fleetwood Mac, John Lennon och Bowie/Jagger flytta in. Är inte Bryan Ferry - In your mind så JÄVLA snygg eller? Jag älskar texten, människan, minen och färgerna, allt! Så galet snygg att jag helst av allt skulle vilja tapetsera hela mitt liv med den. Men ok, en hedersplats i mitten av en tavellist får bli fine det med.
Vi ses, ponytails xxxx

Jag hittade nyss en sån där grej med en massa lagrad musik, bilder och dokument från min gamla (och första) laptop som jag hade från att jag var 12 till jag var typ 14-15. Det är galet kul att sitta och läsa igenom alla dessa word-dokument med dikter, noveller, krönikor och annan lyrik som mitt nyblivna tonårs-jag skrev i all min inre misär. Jag har väl alltid burit bördan av en jävla tankesmedja till sinne vilket alltid har resulterat i dessa dikter om brustna hjärtan och viljan att bli någon annan. Och så framför allt den där innerliga önskan att komma härifrån. 

Nog för att jag mest sitter och småfnissar åt mina alldeles för uprighta texter (som ibland faktiskt är rätt så fina... hm...) men en del av mig tänker tillbaka till då jag skrev dem. Jag menar, det var ju inte så många år sedan. När jag gör det blir jag så glad över att man faktiskt växer upp, att saker och ting faktiskt förändras trots att det inte verkar så. Jag kan gå omkring och känna mig precis likadan som för fem år sedan, som om ingenting någonsin händer... Men när jag läser dessa texter och tänker tillbaka blir det så himla tydligt att allt verkligen har förändrats. Ingenting är som det var för fem år sedan. 

Ibland skulle jag på något sätt vilja publicera dessa texter... Fast det skulle aldrig gå. Jag skulle lika gärna kunna kliva ur mitt skinn och marchera runt staden utan det, så naket är det. Så nära inpå, och sådant skulle jag aldrig kunna lämna ut till någon, hur nära de än står mig. 

En annan awesome sak som jag hittade var min fina lilla Sonny Who-mapp! Åh som jag saknat dem! De var ju verkligen mitt livs soundtrack när jag var 12-14 år, som jag älskade dem! Och it turns out I still do... För helt ärligt, "The story of our lives inside my mind" och framför allt "Over the past few nights" är två extremt fina låtar som får det att vattnas i mina ögon. Om man öht kan säga så...

Nä, nu har jag suttit och starrat en massa gamla nostalgilåtar på spotify, dags att göra något annat kanske. Puss på er xxx

(Här skulle jag ha lagt upp en youtube-video med Tomas Andersson Wij - Sena tåg, men det funkar tydligen inte. Bara jag som har samma problem med bädda in-funktionen?)

I alla fall. Helgen har vart... a lot. Helt enkelt. Fint, surt, omtumlande, effektivt och jag vet inte. Tankeställande indeed. Enough said så tycker jag.
Jag behöver plugga matte nu och vet ni? Det känns inte jättehemskt. Kanske för att jag faktiskt tycker att derivata är roligt. Jag vet, lite sorgligt, men ändå. Det är prov på onsdag och jag har en jävla massa sidor att catcha up på. Veckan efter denna kommer ett vackert fysikprov också. Det känns inte alls okej över huvud taget, framför allt med tanke på hur jävla mycket efter jag ligger med fysiken. Och det är verkligen inte roligt någonstans, inte ens då jag faktiskt fattar vad jag gör. Vilket inte är alltför ofta, men ändå...
Nä, nu skall jag ge min själ åt deriveringsregler och naturliga logaritmer.
Puss.

I morse när jag gick till skolan, inte ont anande, såg jag den mest underbart söta lilla springer spaniel (det kan ha vart en helt annan hundras då djurraser inte direkt är min starka sida... Men någonting sade mig att det var en springer, och den var brun och krullig med hängande öron.) jag nästan någonsin sett. De hundarna lufsar fram på ett extremt rogivande sätt, typ som små pensionärer som precis har lärt sig gå. I alla fall, denna söta lilla varelse var dock inte så lyckosam eftersom han verkligen råhalkade på isen och gled omkring sånär som på rygg. Hundens ägare kollade sig oroligt omkring, ställde den stackars chockade hunden på benen igen och gick vidare. Jag hamnade i den något obekväma sitsen då det inte ser helt 46-kromosomigt ut att börja skratta högt när man gå där, ensam en mörk januarimorgon. Men jag kan berätta för er nu, vänner, att det kan ha vart det absolut roligaste jag någonsin sett live! Skadeglädje är EPIC, och när det är skadeglädje mot små fluffiga djur tycks den vara ännu bättre, så jag dör lite. Youtubear "hund som halkar" för att på något sätt kunna återuppleva den momentala lyckan, men hittar inget bra.

Kan ju även flika in på ett hörn att vi idag testade våra blodgrupper på biologin. Jag tillhör tydligen grupp 0+ , och min pappas något skumma kommentar till det var "Då är du ju en äkta arier, Stina! Hitler och Jimmie Åkesson skulle älska dig. Är du säker på att du har valt rätt parti?"
Alltid något att tänka på när depressionerna kommer och självförtroendet tryter. Hitler och Åkesson tycker i alla fall om mig. Det känns tryggt...

Jag älskar lata dagar, att kunna göra allt eller inget precis som jag vill. Jag älskar att sätta klockan på 6 bara för att kunna hånle åt alla som faktiskt måste gå upp då. Jag älskar att äta lunch till frukost och middag till lunch. Jag älskar att sova i över tolv timmar och framför allt älskar jag att inte vara bunden till ett slaviskt schema som jag måste följa för att inte skära min framtid (?) itu.
Ladies, imorgon börjar skolan igen och jag dör litegrann inombords. Det är dock en liten tröst att 1. vårterminen alltid går mycket fortare än höstterminen och 2. det är en termin kvar på det helvetesår som är andra året på en naturvetenskaplig linje. Jag ska inte säga för mycket, men trean kommer bli soft! Ingen fysik, endast en period matte, en termin kemi och sedan typ bara 50-poängskurser i psykologi och biologi.

Jag har inte lyft ett finger school wise detta lov. Jag drömde inatt att jag fick IG på ett fysikprov, det kanske säger något... Jag har en hel engelskabok att läsa, franska att göra, matte att plugga och så framför allt denna äckliga skitfysik som jag bara blir mer och mer irriterad på. Men jag ska inte stressa, och jag ska inte oroa mig. Saker och ting kanske aldrig löser sig, men i detta underbara land har man ju ändå rätten att dö om man så vill. Alltså, det löser sig alltid.

Men nu skall jag suga in mig dygnets sista ledighet och frossa i Gossip Girl.
Vi ses på andra sidan, kära vänner. Vi ses där...


En av 2010 absolut bästa låtar. Gosh, my skin sizzles!