De små hörnen i mitt hjärnkontor rensas!
- Sexy Bitch. Akon och David Guetta. Alltså. Typ. En fråga. Finns det något mer irriterande? En sämre låt? Äckligare människor? Fulare video? Mer störande fans? Tror inte det. Grattis, Akon och David. Det är så det går, liksom. (Gillar btw gruppen på facebook "Akon's poor attempt at describing the girl without being disrespectful". HAHA! Det finns tydligen folk som förstår mig! :)
- Assååee Roddan... mina föräldrar skrattar åt mig, men han spelar ju faktiskt i globen i sommar... Aja. Let it go, S, let it go...
- Alltså, både Fibes o fibes och pete yorn sjunger om blackie. "Blackies's dead" och "I fell in love with blackie". Är det något jag inte vet? Jag tänker bara på Blackie i Twin Peaks. Ni vet, bordellmorsan på one eyed jacks. Men är hennes roll såååå fascinerande att man skriver låtar om det?
- Jag tror btw att en av blondinbellas klänningar som hon designat är inspirerad av blackie. Liite mindre bordell och mer typ... rondell. I stället. Men bara lite.
- Alltså, alla hjärtans dag... Nog för att jag älskar komersiellt skit och allt som har med krimskrams att göra, men vafan? När ska folk vakna upp och inse vilken jävla lameass "helg" det är? Vad är ni egentligen, feta bebisar med rosa pilar i näven? Nej, just det. Sluta bete er som sådana då. *uppnosig smiley*
- ...och alla som ens funderar på att förlova sig/gifta sig WHATEVER på alla hjärtans dag är ju totalt fast i slentrian redan, typ. Vafan. Nog för att jag inte nödvändigtvis tycker att man bör "go your own way" men NÅGRA små sidospår kan man väl ändå vara ambitiös nog att gräva fram?
Trevlig helg! ;)
dnfjodsflk
But I really miss what really did exist.
Min bästa sida:
Det handlar om min lilla söta fina underbara Dennis M igen...
För det första ville jag bara säga att han är dum i huvudet som "visar" baby för Paulina. Så fort Paulina tröttnar på honom kommer hon ju att avslöja baby för alla. Vilket jag antar att Dennis inte vill. DUH!!
När vi ändå talar om baby... så läste jag på en random skvallerblogg (pinsamt stina...) att det var en kille, "yonas" eller något liknande. Då pustade jag ut. Det var någonting som skulle förstöras i mig om Dennis var hetero. Han är alldeles för fin för att vara hetero... typ ;) Ville bara säga det.
När jag ändå är i gång och blottar mina pinsamma fjortis-sidor så kan jag ju lika gärna tala om att det ska bli spännande att imorgon se om Kissie verkligen opererar brösten eller inte. Kan det verkligen vara ett pr-trick igen? We'll see...
(jag inser att jag har gått för långt i och med detta inlägg, och jag lovar att gottgöra det med ett otroligt coolt och häfitgt och tufft och ironiskt indie-inlägg senare i kväll. Pinky swear!)
cheez.
Why so bloody teenager-ing?
I alla fall.
Med ett fylls jag typ av en sådan jäkla häftig känsla. Det där kommer vara jag om sju månader (pratade med kristi igår, och hon och lynn, min local cordinator, hade bestämt att jag skulle komma tidigt i augusti pga att jag inte ska på camp! ih!) vilket är helt underbart.
Ena sidan av mig vill bara vara där nu, nu, nu!! De verkar ju ha de så jäkla kul och alla människor verkar så grymt bra. Att läsa deras fb-uppdateringar gör mig så himla sugen och glad. Det känns bra.
Samtidigt så är det ju något litet som stinger till. Hur mycket jag än hatar denna stad och detta land så tycker jag ju faktiskt om de flesta människorna i min omgivning. Och att vips, lämna dem i tio månader är stort. Och konstigt. Och absolut ingenting som man gör utan att må lite dåligt över det.
Jag vet inte vad jag ville få ut av det här. Det är ju inte direkt något nytt heller... I brist på annat, liksom.
Nä, nu ska jag fortsätta snacka med mina favorit-tyskar Laura och Till (vågar knappt skriva på svenska eftersom de kanske förstår men oh my... han är s n y g g ! Il est très beau. Ja, ni förstår.)
Hade ingen aning om att tyskar kunde vara så! Haha ;)
See you. xoxo
bubble hoe
Okej, det här är ju inte kul alltså...
Är det bara jag som har seriösa problem med att se bra ut och blåsa tuggummibubblor samtidigt? What's up med de halvdrogade ögonen liksom?
Suck...
Helt blåst...
Dagens visdomsord:
Fasan vad coolt.
Obviously not...
Jag mår så dåligt över det.
Desperat...
Snälla låt inte Dennis M bli inblandad i fjortisblogg-dramat. Snälla. Jag bara vet att han är bättre än så. Han ÄR bättre än så. Och han ser definitivt bättre ut än så...
Inget ont mot Paow... Men hon är ju helt korkad, skabbig och dum i huvudet. Visst kan jag tycka att hon är typ ljusår bättre än Kissie och Dessie (då hon faktiskt bland annat verkar stå för att hon shoppar på Gina Tricot och H&M, och inte ljuger om att hon är rikare än vad hon är), men det säger egentligen ingenting.
Dennis har ju klass... stil och själ! Snälla Vishnu, Jesus, Elvis, whoever, låt honom bli befriad från de stenhårda platinafärgade fjortisbojorna som snart har virat sig flera varv runt hand fashionabla handleder.
Jag ber dig.
Amen.
S U R !
jag är sur på någon som gjort vårt schema till det sämsta på jorden. fuck you. fuck you. and bye sweet thursdays. fuck you.
Säg mig vad vi väntar på, säg mig vad du tänker på
Man ska sluta när man är på topp säger man.
Ändå är medellivslängden (i framför allt sverige då...) högre nu än någonsin. Är det twisted logic eller bara en paradox?
Hur kan man f.ö veta när man är på topp? Antagligen är det väl därför sega människor vägrar dö. Vi är nog alla naiva svin längst in i alla fall. Vi väntar efter något bättre. För TÄNK om morgondagen ligger och ruvar på något nytt, stort, revolutionerande, häftigt! Vi vet ju faktiskt inte.
Å andra sidan, tänk om min bästa tid är nu? (å hemska tanke...)
Tänk om jag aldirg kommer att klättra högre upp på livskvalitetsskalan?
Ändå så lever jag, dag efter dag, år efter år, i väntan på något bättre. Är det inte livets versal? Att vi alltid väntar på någonting som vi inte ens vet om det existerar.
Den stora jäkla pricken över det skit-i som är livet.
Det finns i alla fall folk som står för det. Som inte sjunger "I hope I die before I get old" när de är 60+ (inget ont om roger, though)
Gammal är inte alltid äldst.
Jeez vad nere jag låter. Helt dark ju. Stab me, rip me, stab me, rip me.
Om jag vore Kenza eller någon annan solskens-typ skulle jag ju skriva att usch, detta måste jag sluta med nu. Jag ska återgå till att skriva om fodral och tyska pojkar med klackskor, jag looovar!
I'm not down. Jag tycker själv att jag gör det bästa av situationen. Jag dealar med den. Är det inte det man ska göra? Hehehehehheeheee ;)
"Lady, people aren't chocolates. Do you know what they are mostly? Bastards. Bastard covered bastards with bastard fillings. But they don't annoy me half as much as those bubble headed optimists who walks around vomiting sunshine"
Coxerator vet det. Vi ses imorgon, ikväll ska jag plugga matte. Slutprov i matte a i morgon! Ses :)
Om jag ska vara positiv och innerlig och känslig och... nej. Det får denna låt vara åt mig. Den är så ärligt jävla sjukt bra. Hästpojken - Från där jag ropar. Det var riktigt länge sedan jag hörde något så bra. Bara de små pianoklinken som hörs efter första versen får mitt hjärta att öppna upp sig och sedan snörpa ihop sig till en liten, liten, innerlig boll innehållandes ingenting förutom genuin jävla kärlek. Se, jag kan också vara djup. Typ.
Live Forever
Ni vet alla teorier om hur världen kommer gå under? Typ 2012, miljökatastrofer, att solen slocknar, jättemeteoriter osv. Vet ni vad jag tror om det?
Bull-fucking-shit.
Seriöst! Hur kan någon tro att vi kommer kunna smita iväg så lätt? Har ni inte insett att livet är ett pissigt jävla skitställe som inte ger efter?
Att dö, att jorden går under, vore ju det bästa för absolut alla. (I alla fall om man som jag inte tror på något liv efter döden). Då slipper vi ju ta itu med alla våra problem. Tror folk verkligen att vi kommer komma undan så lätt?
Life is a bitch. And a bitch never stops nagging.
Livet kommer dra oss alla i skiten och vira oss runt dess fingrar. Vi kommer få fortsätta lida, och fortsätta ta konsekvenserna av vårt eget pissiga beteende.
Om nu solen skulle slockna kan jag ge mig fan på att livet kommer fram med någon ny stjärna som får agera substitut. Miljökatastroferna kommer bara vara så pass farliga att de skadar oss och plågar oss, inte att de slår ut mänskligheten. 2012 är bara ett bevis på lathet från mayaindianernas sida. Och jättemeteoriten kommer bergis bara putta ur oss ur solsystemet eller så hinner vi stoppa den innan den dödar oss.
Så sluta dröm om det ljuva livet, ni kommer aldrig vara med om det. (det där var ett citat fyi).
("Cynism är att betrakta något som det verkligen är, inte så som det borde vara" Oscar Wilde vet sanningen ;)
my 80 year old self
ÅH jag känner mig så gammal, men om att vara ung är att vara som dem så vill jag fan aldrig vara ung.
Call "Grannfejden", there's an emergency going on!
Mitt emot våran fridfulla radhuslänga ligger några lägenheter. Den lägenhet som är precis mitt emot vårt hus är en lägenhet för typ... "ungdomar med speciella behov" eller något. För att uttrycka sig "korrekt". (för att inte göra det så är det ett hjälpboende för människor med bokstavsdiagnoser).
För det första så är det ett fönster som har en lampa som blinkar. gul, röd, grön, gul, röd, grön, gul, röd, grön... och denna lampa binkar konstant. Alltså, vem orkar? ÅH!!
Och nu har de även världens jäkla musik på. Balkongdörren är öppen och de dunkar TECHNO typ. Vem lyssnar på techno nu för tiden? Jag trodde att den genren var typ utdöd!! Antagligen var det bara önsketänkande, för visst finns den. Hos ADHD-kidsen mitt emot finns den, om något.
På detta stör jag mig. Vill bara haffa min (oexisterande...) K-pist och gå runt i lägenheterna och skjuta skallen av dem. Om man ska vara morbid alltså, annars räcker det med att typ kicksparka dem i huvudet. Banka in lite vett i skallen på dem kanske! Ge dem en Carola-CD! Vad som helst som gör att jag slipper discolamporna och technomusiken. Vad som helst...
The pains of being... extremely shallow.
Hoppas att jag aldrig träffar killen, det skulle vara så otroligt pinsamt. Och smärtfullt. Jag skulle ju behöva stycka mig själv till hundmat för att se att jag verkligen inte drömmer.
Keep me blessed.
Life's tough, here's my confession
I've got another confession to make.
Eller rättare sagt, flera. Nja.
Jag tänkte nu blotta min själ, bara släppa ut allting. Det är inte fint. Inte vackert. Bara... konstigt. Och inte surrealism-konstigt à la typ Salvador Dali. Bara konstigt. Med betoning på "igt"...
Jag tänkte alltså lista upp lite saker som jag gör som jag skäms över. Pinsamma saker. Enjoy, and be inspired!
- Jag skäms lite över de bloggar jag läser. Jag läser Kissie... Och Dessie... Och Paow... och amir och krilleboi och alla jävla skvallerbloggar som finns. Inget som jag är stolt över. Men det är lite som terapi att läsa dem. Jag menar, jag blir så jäkla lycklig över mitt eget liv när jag läser om deras. Oh boy.
- Jag gråter. Till allt. Hela tiden. Varenda disney-film, varenda corny tv-serie, alla filmer, scrubs, you name it. jag gråter. Jag gråter till och med till en musikvideo med avril lavigne... oh my.
- Ibland kan jag söka på "love songs" på spotify, och bara rålyssna på typ "show me heaven" och "unbreak my heart". Och alla andra skittöntiga låtar. Usch.
- Jämt när jag "bestämmer mig för att plugga" slutar det med att jag gör michael jackson-moves framför spegeln... Jag kan även spendera TIMMAR framför spegeln och roa mig med att göra olika miner. Typ, skrämma mig själv (för igen...inte vackert)
Nä, nu räcker det. Detta är hemskt... jag tänkte avslöja lite fler saker men alltså... jag måste sätta några gränser! Så, nu slutar jag innan jag hinner börja berätta om mina (GAMLA) planer om att typ gifta mig med Dougie. Bara en sån sak. Ja.
Hej då.
(btw, jag har inte tuberkulos!!! oh happy day!!!)
Såhär går det när man lyssnar på Eminem
Ryggraden blir plötsligt rak igen. Du sträcker på dig, för att känna hur det känns liksom. Stort.
Du kollar dig runt. Har det alltid sett så ljust ut? Har pappa bytt ut glödlamporna?
Du kollar ner på dina till synes stelopererade fingrar. Vecklar försiktigt ut dem. Viftar lite med dem. Japp, de lever fortfarande.
Snart börjar ett leende sprida sig på dina läppar. Först lite försynt med små ryckningar i mungiporna. Sedan bredare och bredare, större och större. Tillslut ler du stort, visar alla gaddar.
Tankarna börjar samla sig, sorterar sig i fack som det brukar vara.
Mina tankar går på lugna promenader med små mopsar.
"Det gör inget". "G-, vad är det för fel på det?"
Vilken sinnestillställning. Den kan nog bara förklaras med fem ord. Fem underbara ord;
Jag är färdig med svenskan. 
HALLE-FUCKING-LUJAH!
Mantra
Äh, who am I kidding? Let's just cut the crap;
"Du är en vidrig människa, du är en vidrig människa, du är en vidrig människa"
Jag kan inte rå för det. Jag är en hatisk människa, jag hatar saker. That's what I do liksom. Vi har ju alla olika spakar att styra i denna värld, och detta är min.
För hur vidrig vore inte världen utan hat? Ouuuh, spare me!
I alla fall. Jag har kommit fram till att de värsta människorna jag vet inte är de där stereotypfallen som überidentifierar sig med våra normer. De jag avskyr allra mest är de där borderlinefallen. Patetiska jävlar som bara är halvvägs fram till något fack. De kanske fastnade med tuggummi under skon, en trasig nagel eller oknytna skosnören, vad det jag? De står i alla fall still.
Pekar ittrigt på sterotyperna "usch!"
Jag vill bara skjuta er alla med en k-pist rakt i huvudet.
(what about me, then? Ja, inte är jag ett stereotypfall i alla fall... så ni vet vart jag har fått alla erfarenheter ifrån ;) "Love thy enemy".)
Lika som två exakt likadana körsbär
Först; egentligen är det ju otroligt korkat att säga "lika som bär". Vadå, vilka bär? Jag menar, smultron och blåbär är ju inte speciellt lika. "Olika som bär" passar ju i så fall bättre där. Även om man specifierar sig till ett slags bär så hjälpter det inte. T.ex körsbär kan ju se väldigt olika ut beroende på sort, årstid osv.
"Lika som två exakt likadana körsbär" (eller valfritt bär, körsbär är bara ett exempel) är det mest korrekta. Så det så.
Sedan, för att komma till saken. "Snabba Cash" i filmform.
Joel Kinnaman heter huvudrollsinnehavaren och ojdå. SÅ lik Jude Law. Kolla bara själva!
Wow!
Jag vill f.ö se filmen. Som en liten fotnot sådär. Hej då.
Mitt stora feta svenska problemliv
När du köper en skjorta finns det generellt (eller "över lag", åh så mycket jag tycker om de små orden. cover all kind of sins!) två stilar som du vill ha.
Den ena är den där coola, trendiga och väldigt fashionabla stilen á la typ Elin Kling. Lite småslappt, tufft. Ger ett intryck av att du INTE ALLS försöker för mycket, utan verkligen bara återanvänder shit som din mormors mamma hade när hon väntade sitt femte barn. Att du fortfarande ser snygg ut... tja, det gör dig trendig och häftig.
Det andra är den där classy, independent och SJÄLVSÄKRA stilen á la Blondinbella. Gärna Ralph Lauren eller Gant. Det syns verkligen på långa vägar att du är politisk engagerad, gråter blod när du ser Kissies slutty style samt finner det intressant med räntesatser, delbetalningar och företagspolicys. (OBS, du måste vara en sann entreprenör och vilja starta digg eget företag. Att det bara kommer bli något shit i mängden, det bryr du dig inte om. Eller vänta, du VET inte om det. Räntesatserna har stigit dig över huvudet och gjort dig till någon naiv besserwisser.)
Sedan finns det ett tredje sätt att bära upp en skjorta på. Detta är det bannade facket som alla aktar sig för. Det som jag har glidit i för länge, länge sedan...
Det finns två "sub-styles".
Det ena är det där du ser ut som en trailer trash-morsa som flyttade från red light till louisiana. Du spenderar dina dagar med att försöka återuppliva din red light-"karriär" samtidigt som du jagar dina tre snoriga ungar som springer runt bland alla husvagnar och skriker könsord till grannarna.
Elller
Så ser du ut som den där 45-åriga, råttfärgade sjuksyrran som har varit landstingsanställd i... många år. Har du någonsin gjort något annat än att slita under deras befäl, men låg inkomst och tuffa arbetstider? Allt du egentligen vill är att sticka från din lastbilschaffis till make och din mediokra tonårsson med truckerkeps. Du vill åka till Marbella och starta din egen nattklubb, och för all framtid slippa höra om viltolyckor och mellanmjölk.
Någon borde säga till mig att inte köpa skjortor. Ni vet ju lika väl som jag hur det blir... Det är inte lätt att vara jag, alltså.
Trendy, Trashy, Classy.
Mina finska gener sviker mig!
I början: "Äh, vafan! Vilka är de som säger att tio minusgrader är KALLT? Hälften av mitt blod är fan FINSKT, jag är inte den som bangar för lite kyla!"
Efter några meter: "Okej, lite kallt är det väl, det kan jag erkänna... Men ändå! Att klaga är bara dumt!"
Efter ytterligare några meter: "OH MY GOD, VARFÖR har ingen förberett mig för denna ISANDE kyla? Det är den globala uppvärmingens fel att jag numer känner mig mer naturlig i subtropisk hetta än i tio minusgrader! Shit, jag tror att jag har fått seriösa frostskador på mina öron! Det gör ONT i hjärnan! Detta väder fryser mig inifrån!"
Det där med fryst hjärna kan vara en senare förklaring till det låga intelligensinehållet på detta inlägg. Ledsen för det.
See you.
