Inatt drömde jag en sjukt läskig dröm om en svart blodigel. Som dock inte var en blodigel utan en orm. Men i min dröm så var det en blodigel (fråga: var det en blodigel eller en orm?).
Anyway. Denna blodigel/orm kunde dansa. Och mor min envisades med att tycka om den, kalla den för "Cobra" och låta den sova i min säng.
Denna orm sov dock aldrig, den bara dansade. Och jag hatade den, med all rätt. Vem tycker egentligen om en svart, dansande orm?
This has of course nothing to do with anything, I just get so nervous when talking to you.
Tänkte bara att det kanske, kanske, finns någon Freud-wannabe som läser min blogg och som skulle analysera denna dröm och dra drastiska slutstatser som för mig skulle vara lifechanging. I ett hav av tonårshumör och regniga sommarlovsdagar behöver man kasta sig ut i det tomma - ungefär som det här. En liten anekdot om en dröm. Alltid i hopp om någonting bättre.

I dag vaknade jag sisådär vid tolv. Såg på Danmark - Holland (kommentar: Bendtner fick spela och gjorde det bra. Poulsens/Aggers självmål var grymt olyckligt. Eriksens inhopp var... fint. Holland är farliga. Trots förlusten tror jag dock på avancemang från Danmark.) käkade lite, chillade lite, chillade lite, chillade lite, bytte vm mot pojkallsvenskan och såg dacka - smedby med cornelia, kollade på Italien - Paraguay, chillade lite. En lagom lat sommarlovsdag sådär, pretty pleased.

Imorgon ska jag ägna dagen åt att fylla i en massa papper åt amerikanska ambassaden. Får panik av att tänka på att det är på torsdag jag ska dit och bli grillad!
Ha det så fint ponytails. xxxx