skit

jag mår åt helvete. verkligen. orkar inte ge några detaljer (även fast jag skulle kunna skriva en bok om det... men det känns inte ok att skriva sånt här pga att folk här VET vad google translate är!! wow!!). Klockan är tolv här och idag ska det bli födelsedagskalas för Cloey. Shit. Imorgon bitti åker vi till St. Louis. Jag är hungrig som ett svin men kan verkligen inte äta den äckliga jävla mat som serveras här. Usch.
Over 'n out.


USA

Just nu har jag precis fått igång mitt internet och sitter i soffan och ser på tv. Eller film... eller vad det nu är. Två stora hundar ligger vid mina fötter, och en överkelig katt brevid mig. Cloey sitter i fåtöljen till höger och Ty lagar mac n cheese i micron med en mountain dew i handen. Välkommen till amerika!

Jag mår skitdåligt just nu också, btw. Trivs inte alls här. Det är bara en känsla jag har, och det handlar inte om hemlängtan (även fast jag saknar alla där hemma...). Jag ser dock fram emot att vi ska till St. Louis på söndag och six flags och holiday world på måndag - onsdag. Jag får se hur jag känner vid låt säga nästa helg. Mår jag fortfarande såhär så ska jag åka hem till Sverige igen. Jag orkar inte lida såhär, och samtidigt tvingas ha ett leende på läpparna.

Mitt batteri tar snart slut, så detta inlägg får också sluta här. Vi kanske ses om några veckor, ha det så bra sålänge älskade människor <3

Abbey Road

 


pot-fucking-puri

Jag har världens finaste jävla vänner som vinkade (typ...) hejdå till mig igår. In form of a surprise! Jag skulle kunna skriva ett långt, tårdrypande inlägg om allt och alla men jag skippar det och säger bara... ja. Tack. Vi ses om ett år. Och kom ihåg att ni är så jävla bäst.

Här kommer btw lite bilder. Lite från landet, lite från England och lite från igår. Puss xxxx

                

london, norrköping, lawrenceville

London var great as usual. Enough said. Brighton var mysigt och fint. Bilder kommer när jag har tid och ork :)
Nu är jag hemma i Norrköping och om en jävla vecka åker jag till USA. Jeeeeez! Så, denna vecka ska jag bara njuta av den svenska sommaren (...) och svenska vänner och svensk familj. Känns rätt stört att jag om ett år kommer ha svenska vänner och svensk familj, men även amerikanska (och från hela världen! kanske, haha...) vänner och en amerikansk familj.

Nej, jag måste sova nu, jag är dödstrött. Sov ingenting inatt för att några tyskjävlar hade party på hotellet och sjöng HÖGT med i Ronan Keating- och Bon Jovi-låtar. Alltså, jag vill ju inte låta som en jävla surkärring, men NEIN NEIN NEIN das über-o-coola deucheswein. Typ. Cheers mates.

writing in english when there's nothing else to do

I suppose I could scratch some lines together and make an entry about my day as it has been. But naaah I don't really feel like it, especially not since I haven't done a lot of things... Just went shopping for some more presents for my american family (what I bought is left as a secret though!) Anyway, I just realized that I ended up describing a bit of my day anyway... Well, things never end up as you though they would do they? It's raining shitloads here atm. Just waiting for the thunder to crach through. I'm not a big fan of thunder (except it gives you permission to walk down the streets singing "thunder road", ehehhehe!) but it could really be used here to clean up this shitty humid air which makes it SO hard to beathe... or think. Or do something at all, really.
I just wanted to drop that I'm really looking forward to goind to England on saturday. I really miss London! I miss hearing british accents, I miss crowded streets, green parks and of course, I miss Pret a manger! 

You know what's strange... I'm actually not at all nervous for the USA-trip (or is it wrong to call it a "trip" when it'll last for almost 11 months?). And THAT fact is kinda making me nervous. I SHOULD be nervous, shouldn't I? And ok, I can admit that the alone flight I'm going on to Evansville is a bit frightening, but otherwise... nada. Or okey, I'm pretty paranoid about forgetting stuff. And I'm not talking about some random t-shirt or body lotion, but something essential and important like say my passport, visa, ticets or some of my 347 VERY IMPORTANT papers that I have to bring to even get in to America. Okey, skip that part I wrote about not being nervous, I'm DEAD nervous! Haha. But also very excited. It's gonna be worth all thre stress and paranoia just to meet my host family, breathe some Illinois-air and just... I don't know. Take out some american trash! Haha. 

Why am I writing all this in english? Don't really know. It feels relevant though, so I'm gonna keep it this way. As well as I have to practice my swedish when in the USA, I have to practice my english now ;) 
Tomorrow is packing day, so I better go now. See you ponytails!

 
Freakin awesome song!! Clem Snide - I love the unknown


filmtips!

Vill ni se en film som får er att gråta av hjärtesting, skratta åt tafatthet 2.0, fundera över verbala käftsmällar och bevittna en stor cello buren av taniga armar i en förort i New Jersey?
Se Rocket Science.
And as well, thank me later.


(p.s. soundtracket är bra också!)


schedule

Nu är det spikat! Den 28 juli klockan halv sju på morgonen går mitt flyg från arlanda! Första stoppet är i Frankfurt. Därifrån fortsätter jag och två svenskar till Chicago. Och från Chicago får jag flyga själv (!!) till Evansville där min värdfamilj väntar på mig. Iiih! :D

Sedan den 1 augusti åker jag med familjen till St Louis för shopping och ett besök på Six Flags. Några dagar efter det ska vi till Holiday World (som typ är som Skara Sommarland) i Santa Claus, Indiana (ja, staden heter faktiskt så, haha. Själva parken ligger på "Christmas boulevard" också, haha!). Det låter som en perfekt start på mitt år! :)

Jag ska btw skaffa mig en resedagbok som jag kommer att uppdatera under mitt år. Denna blogg blir kvar (det känns nödvändigt att skriva på svenska för att komma ihåg den, haha!), men resedagboken är lättare för andra att följa + att det är lättare att lägga in bilder där. Annars finns jag ju såklart på Facebook! ;)

Lite updates sådär. Idag har jag annars vart hos frissan och klippt topparna. Sedan kom faster och c:o och hälsade på, och nu är jag DEAD hungrig!
Ha det fint och bra och så, puss på er xoxo


JA!

Ohja jag lyckades överbesegra Akinator!!!!!
Jag tänkte på Eskil Erlandsson. Kul att han kunde Dessie, men inte kära Eskil, haha.
Peax.

rambling through the avenues of time


Jag kommer kanske lägga ut Flight-låtar typ hela tiden, men vänner, det är värt det. Och den här låten är ju så bra, på riktigt! Älskar Bret's naivitet och allmänna... puppy-eyes-look. Och Jemaines coola replies och töntiga mellanchords; "sounds a bit gay". 

"This girl I described is as real as the wind, it's true I saw her today. The other details are inventions, because I prefer her that way" 

viva españa

Så ja.
Spanien sätter ner foten ytterligare en gång och visar att man inte behöver modernisera sin roliga lek-fotboll till ett defensivt spelsätt för att vinna titlar. Att man inte måste pumpa upp backlinjer för att vinna VM och att bollinnehav är nyckeln till framgång. Det är ett hopp för världens fotboll. Spaniens principfasta och ödmjuka lag som andas kärlek till sporten på lång väg, det är vad fotbollslycka är. Det är vad som gör ett land kapabla till att vinna mästerskap. Det är vad som tog upp Spanien till EM-guldet 2008 och det är vad som också ledde dem till deras första VM-guld.

Annars kan jag absolut hålla med om att Diego Forlán var VM's bäste spelare. Och Uruguay kanske det roligaste laget att titta på, faktiskt. Vad jag annars kommer att minnas är USA's "we're alive baby"-attityd och kämparglöd. Jag kommer att komma ihåg ett Tyskland vars medelålder var betydligt lägre än de andra lagen i VM (och btw, Sami Khedira, hur fint är inte det namnet? Det suger ju, men jag måste nog gifta mig med killen...). Jag kommer tänka tillbaka på de stora flopparna (måste jag ens nämna dem? Hela Frankrike, hela Italien... Rooney. Domarmissarna, framför allt Lampards mål, Ronaldo, en mållös Messi...etc)

After all har det vart ett bra VM med värdiga medaljörer. Det stinget i hjärtat att det är över, men... om två år är det ju EM igen!

(Jag kom btw tredje sist i vår drömelva-liga... vilket suger pretty much. Men jag är ändå stolt över att jag var den enda som hade någon moral i kroppen och vägrade byta in några tyskar. Så lågt sjunker jag aldrig...)


freakin meltin!!

Först......jag d ö r i värmen. Dör. På riktigt. Min hjärna funkar inte som normalt, jag är helt utdöd i systemet typ. I alla fall.

Ikväll är det vm-final och ÅH så Spanien måste vinna! Jag är aningen sur för att Tyskland fick bronset, men ändå rätt så nöjd med guldkandidaterna. Men again - viva españa!! :)

Annars lite updates... Jag har vart på landet och chillat och bränt sönder mig och är nu lika blek som när jag började hela processen... Känns ju värt. Nu i veckan har jag trehundraelva saker att göra, shite vad stressad jag är. Måste träffa en massa människor! Måste växla pengar! Måste börja packa lite, måste köpa en massa jävla saker måste fixa nytt sim- och telefonkort etc etc etc... På lördag åker jag till London och Brighton med mes parents och flytten till USA blir troligtvis den 27 juli. Det är inte helt spikat, men om allt går som tänkt på lämnar jag Sverige då.

Nej, nu blev det stressigt igen. Måste duscha, sätta på mig Torres-tröjan (jag ber till Vishnu att han gör i alla fall ett mål ikväll när han får spela från start. Det där med att avgöra mästerskapsfinaler är ju lite av hans grej ;) och peppa inför matchen. Efter den blir det utomhusbio med fina människor. Vi hörs, ponytails!

Brit, whin, whot?


"I'm not upset because you left me this way
My eyes are just a little sweaty today"



flight of the conchords


Bret and Jemaine, världens bästa killar som får mig att skratta mer än vad jag skrattar åt J.D (nästan i alla fall...)


"HAMNEN, UNGJÄVLAR!!!!!!"

Det sägs ju att skadeglädjen är den enda sanna glädjen... Och jag är inte den som säger emot. Men ibland kan jag undra om det egentligen är...fel? Så länge man inte ger uttryck för det. Att jag sitter här och är sjukt glad för att Kenza vaknade på fel sida... kan tyckas vara rätt tragiskt (igen, jag säger inte emot!) men still. Det får mig att må bättre, och jag tror inte att det rör Ms. Z i ryggen at all. Att jag är tragisk och sorglig och en lam ursäkt för en levande organism, det är ett annat kapitel (som jag gärna lämnat över till folk som tror sig känna mig!). 

Nä. Idag är det pissväder ute. Vi ska beställa thaimat nu, och sedan blir det streamad film (lagligt på världens bästa love film!!). Jag har fallit pladask för svt's novellfilmer dessutom. Se "Kaffe i Gdansk", det är polsk trashkultur och en söt sjömanskille i 27 minuter. UNDERBART! 
Vi ses, ponytails. xx 

RSS 2.0