Jag är bara så jävla avtrubbad. Jag har ett slutprov i matte b imorgon på fyra härliga timmar, och jag har inte pluggat ett piss till det. Det värsta är att jag inte tänker göra det heller. Jag orkar bara inte. Jag orkar inte känna att det verkligen inte ger någonting. Det jag inte kan kan jag inte och kommer inte lära mig det heller. Lärare och andra livsnjutar-fascister kommer säga något i stil med att "allt går om man vill" men FUCK YOU!! Det går inte alls. Alla kan inte. Och att säga att det visst går om man "bara vill" blir bara deprimerande då man inser att inte alls kan det. Jag får väl bara G i matte b. Jag kanske bara blir någon medioker svensson-människa som jobbar som sjuksköterska med halvkass lön. Har jag tur kan jag i alla fall ha råd med ett kraftigt rep så att jag kan hänga mig.
ÅH, varför lever vi inte i en korrupt diktatur där man kan köpa sig utbildningar? Mer svågerpolitik till Sverige, tack!

Det är bara så frustrerande. Jag vet att jag kan rätt så mycket. Jag kan mycket mer än väldigt många jag känner (och inte känner). Men kunskap är inte värt ett skit nowadays sålänge de inte syns i form av några bokstäver på ett papper. Och kunskap. KUNSKAP. Kunskap är så jävla mycket mer än kvadreringsregler, världskrig och dativobjekt. Kunskap är erfarenhet. Det är personlighet. Det är sociala förmågor. Kunskap är inte att kunna saker, kunskap är att klara sig utan dem. 
Därför blir jag så glad av lärare som världens bästa Fredrik (som btw blir kickad, stupid las!!) som ser bortom prov och de pressade minuterna som vi ska bli dömda för. Jag kommer att få mvg i både historia och samhällskunskap (YES!) trots att jag i samhäll bara fått mvg på ett (två?) av tre (fyra?) prov. Det betyder inte att jag inte kan det bättre än många andra (eller jo, ibland. jag förstår fortfarande ingenting av samhällsekonomi, men okej..), men det är egentligen rätt diffust att döma en elevs förmågor efter endast prov. Skolan borde ha muntliga debatter om i princip allting man gör. Prov, visst. Men även muntligt. För att plugga till prov kan alla göra. Att plugga in ett årtal eller namn, skriva det på ett papper och glömma bort det en vecka senare, det är inte svårt. Att sätta in information i olika sammanhang, att se på dem ur ett eget perspektiv och bilda sig egna åsikter kring det, det är att ha kunskap om det. 

Det är visserligen svårt att göra inom matematik... och det är nog därför jag är körd. Jag har bara svårt att se hur matte kan spela så stor roll i ens framtida liv. I MITT framtida liv. Framför allt med den välutvecklade tekniken vi har. Nej. Dagens skolsystem suger och jag är glad att jag kommer att ha ett års paus från matte från och med i morgon. Fuck you. 

Jag är så glad att jag går på en skola med så GRYMMA idrottspersonligheter. Att jag går på en skola med GRYMMA dansare. En skola med GRYMMA musiker. Och alla andra GRYMMA personligheter.
De Geer, kära vänner, är vinnare. Cheerleadingen - check (och den var f.ö ren utklassning, FYFAN vad grymma våra dansare var!) dodgeball - check. Jag är helstum efter allt skrik och halvdöv efter att ha stått brevid flera mastodont-trummor (musikesteter<3), men det är det värt! Alla i hela Stadium Arena were dancing after OUR beat. De där trummorna gick non-stop från klockan 9 till klockan 2. Vi hördes mest, vi syntes mest. Och vi vann.

Men viktigast av allt är kanske att Eber...kom sist! På ett sådant patetiskt loser-sätt. "Ska ni gå nu, Eber?" De får faktiskt skylla sig själva. Alla hatar Eber, och det finns anledningar till det. Jag har egentligen inget emot Haga eller Kungsgård (värdiga motståndare, schyst spel, bra förlorare!), men alla har något emot Eber.

Idag skrattar jag "ebermakten" i ansiktet. Idag har det blivit skrivet i sten vilken skola i Norrköping som verkligen är bäst på alla plan. Och det kan egentligen bara beskrivas med ett ord - LÄRKAMAKT!!!!!!!!!

  

   

Gymnasieslaget, tre dagar kvar! Imorgon blir det lärka-volleyboll i folkis. xxx

Att facebook går att få in "pirate english" där "like" heter "arr" och du är inte "single" utan "sailin' solo" är så JÄVLA kul! haha! Tack bästa cornelia som introducerade det, detta tog ju facebook till en helt ny dimension :D
Haha, lovely.

jag kan inte sova... fan.

Here you come again just when I've begun to get myself together
You waltz right in the door just like you've done before
And wrap my heart 'round your little finger
Here you come again just when I'm about to make it work without you
You look into my eyes and lie those pretty lies
And pretty soon I'm wonderin' how I came to doubt you

Jag har vid flera tillfällen tidigare uttryckt min enorma kärlek till Thunder Road. Till detta klassiska stycke som andas ångest och oj så mycket miljöbyten som krävs för att få till en känsla som snuddar vid välbehag. Classic Springsteen. Han har en jävla massa låtar som uttrycket sådant. Han har hela "greetings from Asbury Park" att luta sig emot.

Kanske kommer jag aldrig att riktigt förstå honom. Kanske för att livet i Norrköping inte är likadant som livet som working class i "the swamps of Jersey". Kanske för att jag aldrig har tvingats "working on the highway" or "the blacktop" or whatever. Jag har aldrig behövt kämpa för att överleva, fysiskt eller ekonomiskt.
Men vänner. Om jag lämnar detta liv med endast en sak i vetskap så är det detta... Ångest, vemod och känslan av att inte passa in kommer inte inslaget i samma paket som fattigdom och dusty beach roads. De ligger innerligt inklämda i en liten smällkaramell som kan hittas precis vart som helst. Precis vart som helst, ponytails. Och jag vet inte hur jävla lame på en skala jag låter nu, men det här har ingen annan är Springsteen himself lärt mig. Eller snarare fått mig att inse. Genom mina år som bitter, cynisk och ångestfull tonåring har han suttit brevid som en jävla terapeut och talat om för mig att det är okej. Att känna så stor samhörighet med en 50 plus-snubbe som jag aldrig har träffat, som jag aldrig har pratat med, är egentligen rätt så galet. Men i praktiken blir det så jävla naturligt. Det är jag och Springsteen. Genom all jävla ångest. Genom badlands. Genom vilja och illvilja och dilemman. Genom glädje, lycka och kärlek. "You hung with me when all the others turned away, turned up their noses. We liked the same music, we liked the same bands, we liked the same clothes."

Tillbaka till Thunder Road. Detta klassiska stycke. Det som kanske binder samman allt det jag nu uttryckt till en enda stor love bubble. Det är... ja. Det är rätt så galet hur mycket denna låt betyder för mig. Och helt plötsligt låter jag som en lame ass-Kenza. Men ändå. That's what great music does to you.  
Thanks.

"You can hide 'neath your covers and study your pain
Make crosses from your lovers, throw roses in the rain
Waste your summer praying in vain for a saviour to rise from these streets
Well I'm no hero that's understood
All the redemption I can offer girl is beneath these dirty roads
But with a chance to make it good somehow
Hey what else can we do now?"

Alltså... varför är dagens hip-hop så jävla shallow? Jag sitter här och dunkar lite hip-hop, och när låtarna skiftar från 2pac till Flo Rida märks det tydligare än någonsin. Hip-hopen grundas ju lite i samhällskritik, inte i naked bitches and money (även om det är rätt så essentiellt också, ehehe). Det känns som om all hip-hop med något intelektuellt innehåll dog i och med att 2pac och B.I.G gjorde det. Kvar blev dagens mtv-stjärnor.
Kolla bara på Eminem. Han kan vara asgrym - när han är seriös. När han sjunger om sin uppväxt, om orättvisor och om prestationsångest. När han sjunger om Britney Spears och gör töntiga videos med american pie-humor är han ju inte bra någonstans.

Ännu ett bevis på att saker och ting var bättre förr. Åh, jag är alldeles för ung för mitt eget bästa...


"We under I wonder what it takes to make this
one better place, let's erase the wasted
Take the evil out the people they'll be acting right
'cause both black and white is smokin' crack tonight
and the only time we chill is when we kill each other
it takes skill to be real, time to heal each other"

Vet ni vad det absolut fulaste som finns här på jorden är?


(btw, denna bild hittade jag när jag sökte på "ful lastbil" på google. Says it all!!)