Le me introducing: best songs of twenty eleven

Tycker att vi leker med logiken och presenterar tre treor, två tvåor och en etta. Helt fantastiska små godbitar att suga länge på!

Tredje plats:

Jonathan Johansson - Stockholm
Förutom den vidriga skånskan är det här typ ren perfektion. Finaste "Ingen annan skulle förstå och ingen annan skulle gå en meter för mig, jag behöver dig" - "Och inatt, du måste tvinga mig ut, jag ska bara följa med, jag behöver dig. Och inatt, jag orkar inte vara rädd mer, du måste ta mig någon annan stans, hör du mig?"
Arctic Monkeys - Love is a Laserquest
Ingen kan säga "FUCK those emotions!" som Alex Turner. När han går ner i tempo och rotar fram lite äkta känslor blir det så jävla på riktigt, och Love is a Laserquest är ett ypperligt exempel på det. Vintage Arctic och åh vad jag älskar det: "And do you still think love is a laserquest, or do you take it all more seriously? I've tried to ask you this in some daydreams that I've had but you're always busy being make believe. And do you look into the mirror to remind yourself you're there or has somebody's goodnight kisses got that covered? Well I'm not being honest I pretend that you were just some lover"
Jamie Woon - Night Air
Den här låten totally fucks my brain out, på riktigt. För det första ser Jamie Woon ut som typ en europeisk indian från Japan (eh, ja!) och hans musik låter typ som jazzig r'n'b med influenser av ren indiepop. Alltså jag fattar inte! Hur kan en sån jävla mix bli till nåt så jävla outstandning? Den här låten är f.ö typ soundtracket till sommaren och ja... jag får aldrig nog.  

Andra plats:

The Vaccines - All in White
The Vaccines står för årets bästa album ("What did you expect from the Vaccines?") och den här låten är lätt den bästa på skivan. Jag avgudar texten som enligt min tolkning är en smått ironisk, men ändå hjärtlig och äkta, ifrågasättning av Gud. Jag vill egentligen citera hela texten här, men det kan ni ju faktiskt kolla upp själva. Men read this: "Brush my cause aside with a little trouble, oh my god I think I'm hearing double" <--- ÄR INTE DET GUD I ETT NÖTSKAL ELLER??????
Bon Iver - Perth
Finaste Bon Iver vars album (s/t) får mig att gråta krokodiltårar varje gång. Kanske inte alltid fysiska sådana (för hallå man måste ju hålla sig lite officiellt...) men mitt hjärta vänner, mitt hjärta... Och trummorna i Perth skulle lika gärna kunna vara mina hjärtslag. Så jävla vackert.

FÖRSTA JÄVLA PLATS "OH MY GOD JAG DÖÖÖÖÖR":

WU LYF - Concrete Gold
Även fast jag inte hör ett ord av vad som sjungs så är den här låten så jävla jävla jävla asbra. En episk låt, sån som jag föreställer mig spelas vid pärleporten (eller nja, kanske inte just WU LYF, men liknande musik i alla fall...) eller vid alla slags episka, maffiga, mäktiga och heligt gudomliga ögonblick i livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0