Saker jag gör när jag är ensam hemma i tre dagar:

- Sover i mammas och pappas säng. Är det creepy? Känns lite fel faktiskt... Men det finns ingen skönare säng i världen än mammas och pappas, och jag får ju aldrig annars sova där... Logik?

- Pratar med mig själv. Jag har alltid trott att jag är en ensammänniska som äger på att vara själv. Men damn vad jag saknar att i alla fall ha MÖJLIGHETEN att prata med nån om jag vill. Så ja, jag pratar med mig själv. Skrattar högt åt mina egna skämt och säger saker som "jaha Stina, vad ska du göra nu då?" Också lite creepy? Well you should know me by now...

- Gör saker. Produktiva saker. Typ plockar undan efter mig (när mamma och pappa är hemma funkar ju dynamiken så att om jag lämnar ett glas på vardagsrumsbordet är det borta om en timme. Den dynamiken funkar inte när man är ensam, bara så att ni vet...). Efter en dag har jag fyllt hela diskmaskinen med bara glas. Ja, I'm a heavy drinker och måste fan lära mig att inte ta nya glas hela tiden...

- Lagar mat. Mina kulinariska kunskaper sträcker sig ju inte överdrivet långt, men you do what you can with what you've got liksom. Igår blev det potatissallad, rostbiff och sallad bestående av bladspenat, avocado, majs, rödlök och gurka. Ikväll tänkte jag försöka mig på pomme, kycklinglår (tror jag? köpte nåt shit på ica, får se vad det egentligen är...), tzatziki och sparris. Återkommer med resultat (nej det kommer jag inte göra).

- Skriker. Ut. Mina. Känslor. Bra besked blir glädjevrål (som man slipper förklara för någon...) och stress blir illskrik. Befriande, ja.

- Har alla lampor tända, dag som natt, plus tv och musik på. Tystnad skrämmer mig som inget annat. Framför allt i kombination med mörker.

Ja, det är väl ungefär det. Imorgon kommer dock mamma och pappa hem igen och på söndag åker jag en sväng till stockholm. Ses och hörs finisar!


Mamma och jag på hard rock i florens. Mammas min, skeptisk som vanligt. Haha.